Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4 Kap. Fornminnen utan säker sekelberäkning - 3 §. Rik eller Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138 Fornminiten utan
as här i Norden träffade odlad sitd och att Sceafs minne samman-
bindes med sadeskårswar. P. Mela känner ock säd i dtßa bt)ggder.
Har dii hafren ej inkommit frön det iand,der säd heter ADHD-IT
Flera stallen, hwilka Gesenius känt, bara namn af detta ord.
Se wi ej i dtßa och dylika likheter mellan Phoeniciers och
Germano—SkandinaverH i grunden sa olika språk, intyg vii werk-
lighetett af den Himilcoska kolonien wid något afwåra has? Dicks-
ware är att sotn gißning uppgiswa, att, då Cimberfloden här för-
störde ett Tamm-, ej alla spåren deraf sjönko till bottett wid Hleßö
och Samsi) eller wid Danaholmen och Danabyggden (Halland)
d. w. s. i Danmark, ej eller att alla, sotn ej sörswuntio, nedrin-
lade med Cimbriska folkwandringsfiodett mot Roms gränser, ej enH k
att öswcrlesrvorne ensamt bergade sia der ny bernstenshandel kutt- .
i
de uppblomstra bland germaniske Venedi, utan att också några
"stvarthåriga" stagter kunnat berga sig undan på en Blekingtk
bern.stenHkust — åtminstone då Tyska bernstenåkusten sedan roskva-
des af Sklaviske stammar, och att detta allt kan lemna förklaring
på likheten mellan några Virdalagsagans härads-namn och några af
Rikssonernas namn i Nikstnab
Som Skåne, åtminstone deß kuster, före "floden" säkerligen
hade egare till sitt bördiga jord, kunde tvål hem med mindre mot-
stånd tvinnas af dem, floden gjort hnStvilla, på Blekingska och
Smälandska kusterne, på Oland o. s. w. iin i det landskap, dcr
sad odlades redan då Pytheas besökte ett as "täga" och sällsynt
solsken utmärkt Tanaisland. De behöfde ej tvara många, som
hade den högre bildningen, sök att i stallenamn och dylikt kunna
lemtta spår, ej ens söt att ge ät mindre bildade stammars religion «-
och seder ett waraktigt intryck. « I
Wi hann-isa till kapitlet om rutten. i
ZJZen förtvinades ej denna Niks eller Eriks minne bland Vir- ;
darne.
J Birka å thinget omkr. 830 uppsteg en gammal man, sör-
sakrande att hart warit på ett ställe, der alla Gudarne i landet
woro församlade «) och der de öfwerlade i anseende till de Christ-
nas försök att intränga sig i Birka (roid Kalmar). De fordrade
wid sin nåd, att folket ej mätte dyrkit någon annan Gud, cin
«) Nam det« ’"dcr andm khittget" sanns i det rike, bioaröfniee K. Oletsh
regerade, lxitj enö Helgis i Helgasjön ej liingt fränVecsiots, htnarettt alla
Gndarne sades bo. Eli ritning framlemnades af Ritdebeck till GresDal)l- »
berg 1685, forestallande 12 Gndar kring ett bord. Den misztankteo malte-
dan då, efter Pet. Nosenbjclke, J. Ross-se och C. G. Nos—e med namn
o sigillet d. 14 Jakt. 1702 intygade, att Negententö-Qtvarte·rntast. Petf
Rttdebeck bekommit af deras sal. ntorsader Majdr Jötta Gyllenjparreo bref-
siritt några gamla niannscrioter, ett på latitt, och ritningar angaende Jir-
gelstads linigstjög m. fl. antiqtoiteter. Berattelseti va latin ·ont Ingelohog
och Jngelstad war daterad Sjöbohl d. 6 Mats 1547. Ntttnntgcn lar nog
tvara fritt eopierad, men utan tradition om ett allgttdahos da HERMIOka s
ingen kopia listväl frantgifwita. ·
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
