Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4 Kap. Fornminnen utan säker sekelberäkning - 4 §. Odens ankomst till Norden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
säker sekelbetseikning. 143
(af cinpp—F-«TN·· ·se Lexidion.) satta ät således Gudintlan
eller Frun Tatt. Ar Pen-us, Venetsis as detta Van, (B.mk)
Vesta ’), sä finna tvi, att de som hät- nedhitggos, dersöre att
de komttto till Tatt fanas högst namnkunniga tempel, woro af den
religio advecta, hivarotn Tacitus sjelf erkände sig ej ha mycken
kunskap, således ett tempel inont den tult, som följt pltoetticier till
deßa orter redan i den forntid, då Greker här uppsökte ett wisare
folk, än de sjelfwe woro. J Tyska sagor förekommer än ett tal
ont Tau-hönsets (Grimnt D. M. 524. 548), liksom otttVenus-
berg; Keisersperg låter heror "in Fratt Fettusberg faren" (D.
M. 524), och matt sor dit,- för att leka, äta och dricka, alldeles
sotn den natten Romarnes swärd kotnmo östver de druckne (D.
M. 594). Der ar således föga skäl att bettvisltt, det ett Tempel
warit i fråga, åt Lunn, Diana, Tea-mg, l-:t". Od) wi ha
redan nämnt, att da Tiberius wille tvinna Gettnaners kärlek-upp-
s
byggde han ctt tempel åt ett östvergudinna, der - som notis tia-
tivi") synes satt framför hennes natnn,h:k«-t (så sintta tvi i Gessn.
Mon. l)ltu:n. p. 351 "’), ont monumentet war bilittgwiskt. Wi
ha sett att på den funna stenen med latinsk inskrift ett Romare-
kanske med klen kunskap i Puniskan, tecknat Hludattce . · . "")
Ur deßa grunder anse wi säkert att ett Latonas tempel här sör-
itrdes omkr. 16 är e. Chr.
Wi så i ett sarskildt kapitel skillra Hyperboreerreligionen med
sin uråldriga Latona — Thor-bus kPhoehe— cult,som timitt-els-
utan tvar den aldsttt religion på Ostersjiitts både get-maniska och
sydskandinaviska stränder. Men alla uppgifter om den Odett,som
inkommer jemte en tempelkrigareskara, framställa denna, som ert
reformator af ett äldre religion, ytvilken äldre hatt finner rådande,
ont ock under tiden fritt utbildad, i Nordm. Wi träffa tvißt iden
Odenå litra, som mötte Adam as Br. i Upsala, så wal som dett
hedenreligion, Diethmer af Merseburg med häpnad lärt kanna i
Leith de all Baalscult utmärkande menniskooffer, ywilka Taci-
«) Frått Grekland kom ordet till Ettsnskerne, der Fatt betyder Gad-och katta
GndintnL Detsisratt till Nom. Cirertsa hat-ledning af vottto ar tval ej
nekad af Creutzet·, tnen nekar sikt sjelf. ,
«) Denna fetilaring torde boka fort-dragas den p. 79 anförda. »
««’) Heltt titeln på detta ofttt citerade klaßisttt tverk är: script-ism lii-grus-
714c Pltætticieg mosimrtcttttx, Yttotnuot ost-Persiens , eeliter G :iteeltt·ex,
aei antogmplmrum ojtlimommszue eaentzvionim jielcm eklieltt atlet-cik-
Yuc elc- sesyipiurez SL lit-gira Pltoenicum commentariis illustmvil Eucl.
finsk-nias Lips. 1837. T. i. ll. (dett siste utgörande 40 plattcher osnter
alla kända tttontttnetttet). . «
) Detttta sten fortvaradeo länge i Cleve, sedan i Xanten ((;olqnta Twa-
naJ i Hotibettiansia Musenm. lltforligare bestrifnittg katt ses t F. Fried-
lets Geschichiett tntd Alterthiinter des Unter Gertnanienö odet: des Landes
am Nieder Rhein. 1 B. 1824 samt Edda littun lil. 435. Har Monn-
mentet stått tvid Bit-kett, der matt funnit en arap sikten (?I-tst)
ligger sirat- intvid Xantett.
OIIOO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
