Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4 Kap. Fornminnen utan säker sekelberäkning - 6 §. Joter - 7 §. Vaner - a) Vanahem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155 Fornmirmen utan
wärjlin, någon gäng 2 fot och 1 tum läng, dolken, lansen ofta
utsirad och skodd med en läng fyrkantig kopparpik, stridsklubban
af koppa1(, och förde på armen en mindre rund sköld med toppig
buckla i midten, stundom firad med teckningar, hwaraf de igen-
kändes-. De egdc ej pansar eller harnesk, utim buro särt-en eller
tröjan ofwer bröstet. De ägde karvalleri. Man finner i- ättehö-
gar, som måste tillskrisioas denna tid och bildningsgrad, betsel
och, sporrar af brons, äfwen hästskor. De prydde sig med hals-
ringar af guld och brons; jern och silswerwarsällsyntare. De hade
ringar som kunde gä 7 slag om armen, breda armband öfwer
handlofwarne, putsade sitt skägg med bronsknifwar — allt detm
efter Nilszoit, som förnekar dem mynt och skrifttecken. Beggedera
kommo sednare· Allt flätar sig in det andra. Salunda kasta Halländ-
ningar och Skäningar flintstenar pä Siklarser ännu ar 500,
enligt Suhms tideräkning, oaktadt bronssioärd nu mäste länge
ha warit kände. Sä finita wi, att oaktadt Abraham kände me-
tall och mynt, flintkniswar hade sitt särskilda (religiösa) bestäm-
melse ännu i Josua tid (Jos. s: 3.) Job känner en inhu«lg-
ning af skrift i sten, men ocksä ristning i bly med jernstyl. et
wisar, att man ej i Historien kan systematisera med fä räta linier,
som i natnrwettenskaperna. Dock äfwen der finnas östvergärrgs-
formationer. Wi päminna oß nu, att femte Joter- Jättl1r,
Lappar- Dlvergar och Swear- Asar, bodde, i Odens tid,
Valter-. Wi tro oß nu hunnit wärt egentliga föremål.
7 §. Baiter.
a) Vanahem.
Dä tvi dristade ihägkonnna, att menniskor ollsä bodde ofwan
Danmark orl) under Götaland under tider, dä grannar skrefwo om
Norden, fä tillkännagifwa tvi uppenbarligen, att tvi äro i sam-
ma ställning som Skaldcn hos Schiller-. Hwar och en har tagit
för sik] af de befintliga minnena ester behag och det har nästan
förundrat oß, att det aldrig fallit någots in, att något kunnat
ske inom deii ej ringa del af Siverigc, som wi första med Vir-
daland, sä att ätminstone en twekan kunnat yttras, dä allt
förlades till Jutleilid (wårt nya thlandsnäch, Norge eller Mä-
lar·str(nrderne. Wid erinringar om folkmängden senes en billig
loarsamhet kunnat föranleda den amnärkningen, att ej alla flot-
tor och härar just kunnat alstras på de nämnde punkter, der ej
ens nu hela Skandinaviens folkmängd och rikdom befinnes.
Fereställningarne särdeles om Iutlaild äro nästan Rudbecki-
ska. Cn ganska wördnadoirärd Dansk Förfaltare,har ä111111184l,
sedan Jutlands westliga hälft förklarats wara den obeboeligaBrit-
tia, på den östliga kusten inrymt pä en widd, som wäl föga öfwergär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
