Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4 Kap. Fornminnen utan säker sekelberäkning - 7 §. Vaner - a) Vanahem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
säker fekelberakning. 161
hivad Petersetr upplyser. Wollin blef ond namn, san.:olikt tipp-
kommet af Julitt, såsom tVolle af for-ilas latinsk-. Denna
Grotte-s roar i Adami tid "den utmärktaste, erbjudande for hand-
«lande greker och barbarer den basta station: deir störst.: stad i
«hela Europa, ((-st snne minima ontninm, qttas Europa
Wik-ridit cix-itatr–-i), bebodd af Sklaocr och folk af andra startt-
«mat, grekiska som barbariska. Saratne h-a lika borgat-ratt, då
"de sätter sig der ned, blott de ej kollit sig Christna; ty Juli-
«nerne iakttaga ännu en hednisk religiottz annars kan ingett na-
«tion finnas hederligare eller tvaltoilligake, så tvål till feder, forn
«gastfril)et. Dcnna stad är« rik på alla nordisktt folkstammars wa-
«ror och saknar intet behagligt eller sällsynt«. Enltgt Joinwik.
Sagan kunde mer att 200 langslepp ligga lästa inom borgen i
hamnen, ett stenhwalf war lryggdt ofioer inloppet m. tn.
Orl) denna stad, jemnförlig med samtidens stor-sm, skulle upp-
wnrit nr de Sklaviske Vrndernas råhet? Sklarer behofwa i n.w.
Ryßland desxe Baiterdltyßrrr, som anfördes af Rurik och hans
broder, for att hyfsa sig, men santnta stam, hunnen till Ostersiott,
öftvergär i bildning de fleste samtida stantmarlP Detta är orimligt-
Att Grel-er hin-, motsatte Barbarer, skulle tvara Ryssar, är en
redan öfwergifiocn mening.
Se tvi ej har en qtvarleswa af en folkstams ansträisgningar,
som öftvergätt i hyfsnitnz och insigter sa wäl gerinaniska Veiider
(Vaner—Nyc;-ar) som Skleroiske s Ort) är denna ofioerlägsna folk-
stam ej Phoenicier, som lsehofiva ofroerwintringoort under sinhan-
del psr Tyfta liernstenskustenck
Redin i Taciti tid, saledeo omkr. 65 år cstcr det de Longo-
barder, font sedan lyggde ett Vrnrtia (Venediz;), först nämnas
i historien sk), hade Sklavcr franiträngt och gjort att Venedi på
Tyska Ostersjoktrjteit woro ett, sont det tyckes, af 2:ne fat-tittats-
byggairde racer blandadt solk. Han sätter sitta VenedisöreFeni
ni i hyssning, ntcn efter Germani, otvifz ont han borde räkna
dem till Sarmater eller Germaner. Venedi skillde sig neml. frätt
S. getiotit fasta boningar, sköldliewctpnadt fotfolk o. d. Hioad
historien så ofta wisat, eller att en mera hyfsad stam, som bese-
gras af ett råare folk, lilifivek detsammas lärare (sjelftv«1 Romarne
bildades till Pl)ilosripl)er af Grekifka slaswar), kunde ej här ute-
liliftva. Annu då tvi wid E.-J. Absalons sidrt ingå i templen
pä Rügen, är ej smärt att upptäcka, det Sklaoerna årft dessa
tempel, liksom de städer, hwari de stoder· Det folk, hivar-s språk
bestått Gudananmcn, hade nog orksä bestått teinpelgrnnden och
«) Se härcfwan p. 106. Dif tvi sintta de sus-ism scaekormn , vii hlvllka
ferie-stig blef byggd, kallade Moores-les (Gamla Geogr. i Hultman P-
19), då en flod här fick Eridani nam m. in. sa styrker jrr mycket, att
tvid Venetiarisiit tvikeir sota ett nybygge rån deni Grekisia forntiden kända
Nordliga bernstensknsten, helst beknften jtr ej farms wid denna Erik-arms
eller pa deßa Electrider uti Italien. (
Ny Smålands Bestr. 14.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
