Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4 Kap. Fornminnen utan säker sekelberäkning - 7 §. Vaner - a) Vanahem - b) Språket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 Fornminnen utan
gudarne. Sklevernss högsta gudinna roar här Stewa, Schie-
ba, Ziewa, afwen Frichic kallad. Men det är ju barbariserade
nttal af germanista ord, som betydde qwinnan, Wittm- Dean-
th Bernstcnaknsten i Taciti tid). Goth. Sibia,9tltl).d.Sipp-"a,
Sippa, sira-S. Skild, Eddans Sif, font framställes safom Thors
maka, saledcs en Lftoergndinnahos en stam i förbund nted en stam,
som högst dyrkade Thor-. Sa fjöng Qviding att en gttdinna(Hlndak:c:?) ,
lywarat Casim- npprefte ett tempel wid Rhen, toar digna tmso
Joe-is (Ee l)at-oftoan p. 79 ocl) 86.). Siewas afbildning tftoerenssnlntde
font tvi i Kap. om religionen få ådagalägga, med Phoeniciernaez
I·l)s:11ill)— Sviatovit att blott ett epithetx den l)w-",tc guden-
Plioelsus , der Sifeller Frigga roar Latona, således Frej, Arsieerteng
gud-, som hos Naner, enligt Yttgl.-Sitg. kallades Werldens End
(fal. Briernas högste Grid. Perknnas, åskans Gud, är, enl.
Onintm (D. M. 117) en forlsråkning, af Fairguns eller Fior-
gyits fon, ett Thors epithet i Cddini, o. f. tv. .
J Ldens tid hade en störi«e hop af deßit Valter tvithtitais,
som det tryckes, gattftti lätt öfwerseglat frän sitt Tanais till Sivert-
fka fa;"«landet, dit Oditt kommit —— frakt Asgård. Orimligheten
af direem intrutndritnzar wid denna tid från Asien nted ett språk
o»ch timtl), sa like dem Germaner egt tvid Westra Oceanen oa)
Osterijitr kanske i mer air 1000 år, torde redan waraädagalaggd
b) Språket.
Lätttitt oß något närmare betrakta det språk, deßa till Stoerige
inkemne Odensgrannar egde! Sem ett Vanitk flägt, inkommen
som gisslan till Etvealand, osl) bosatt i Upsala, kom efter Omris-
txannnens utblotnstring i Sigtuna, till regementet oftver ljelitd.tts.
Stoealand, sft kunde Sweatne ej bli obekanta med Valter-tias ut-
märktare förhållanden.
LFttlizxt Frances tet-tkritik (i Hist. Tidskr. ndg. af C. Mol-
bech 2 B. 2 li.) fort-komma Vatternaö ord oil) uttryck i Alvis-mal
fir. ll. Is. 19. 23. Lå. LT. 29. 353. 353 möjl. oa« i lö. 21. 31.
enl. Afzelii edit. af poet Cddt111. Sedan Fr. sintat sitt kritik af
löss-interner yttrar hatt: det maa falte Enlnver ind wed at larfe
tisse Ord, at de ikke, sorti de andre oden for anförde Jotners,
leniorö te. ere tkandinavitke, nitti fnarcre, faadidt Forsnerne
ere fiikte, tyd-stä! Dä fragan är, huru jord befirifs i htoart och
ett hem (l)eimi hweriont i), hwilket ord måste ha fin n. tv.
licti)«else, då poemet-å ethnoaraphifka kliat-akter toidhälles, fwarar
Alois: gröntkande bland Jiittar, groende bland letvor, Vega
bland Bani-tu «eräg bland Verner-« passar ej i stycke till gron-
siande ole groende. Att läsa v font t« oct) fa stvaret: fager-, ett
ännu qtvartvarande folkuttrtnf om tvår-erts skönhet, öfwerensstäm-
tner med de öfrige omskrifningarne. Då ser-art fråga blir om
himlen, sättas Vatterna kalla honom Vindofni d. ä. Windens
ugn, ett pastan-de uttryck ont ett trim, hwarifrån eld och warme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
