Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4 Kap. Fornminnen utan säker sekelberäkning - 8 §. Virdalands synonymer - a) Östriket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fornminnen man
fortrgrafwar förrvara, så minskas allt mer skälen att twifla, det
Ostinön af Germanifk race bodde på Æftyernas kust, förrän de
af sklaviske Eshtezr undanträngdes. Doras föranledes man att
fråga, om ordet Oster ej bar Upprvuxit just i de språk, det wi
sinna det betyda oxid-mi, hivas-igenom det blifwer lätt begripligt,
att landet, en gång kalladt Osterlaitd, Austrrrriki, Est—lemd
o. d. sedan skulle öfwerflytta samma geographitka namn på det
efter hwarandra boende folk, huru fkillda de an i cthnographitkt
hänseende må ha warit.
Æstyi kallades i Taciti tid de, som wid Tyska bernstenskm
sten dyrkade Desm- »«:c». Meri hon hette på de Ottilia-unde-
byggares fpräk, forn woro af germanifk stam, Astargod, Altar-
gydia och Astar—dis. Det härleddes af Oest: kärlek, gunst
(fäl. linor-. ramsan-» enligt Grimm). Se Edda Hann. l. 420.
Af henne kallades de mör, som grupperades kring kärleksgudinna11,
Uteyar Astom i Alv. 8. Af detta Skandinaviska Astiliis A«ust)
bar man bildat Astrild ’), sorti egentligen war den eld, sotn
upptaltdes wid Auttars fest. Det roar , denna fest kallad hos Germaner
Ostar, (i Osterrike och Schwaben heter påsken, Ostcrn, ännu
Aster, hos A:g.-S. Ei«rster, Eåstra. Edda Hnum Ill. 360)
som de Cdristlla sökte fötchtistliga genom att derunder fira
sin påska. Tydligen war det samma fest, fom firades ät
Venus på Cypern, derivid wildfwinet offrades herme, ät Dean-»-
maeess i Rom, kallad Megalesia, begge kort efter Wärdagsjemnin-
gen, wid hwilken tid Cæsar insatte i sin kalender Apollos och Di-
anas (Solens och Mäntins) födelsedag. Det war således i Hy-
perboreernas land den tid, da Latona födde deßa twillingar.
Till de rullande klotens ära hålla fig qwinnor i Westbo, Surr-
nerbo, Wista ic. ännu från allt arbete med det som rullar om-
kring (soinnrock o. d.) Under hela påfkiveckan, iakttagande deruti-
der en mängd påsksyleor (namn på ividskepelser, hwarpå likwijl
ingen Christlia pregcl kan ripptackas). Aostortaga ar en af
Grimm känd Tysk fest, som firades i 2 dagar-, den ena i Mars,
den andra i April.
Oster heter ännu det tväderstreck i wårt språk, der denna
Gudinnas cull finnes mest djuprotad och der deß dyrkan iinituspä-.
rades af Tacitus-. De lärde siä willrådiga, hwariirän de skola
härleda ord t, med förslag om Haag nr. m. som andra tar-da ej an-
taga· Påsktiden (Oftern) bestämmes efter Månen (·2lst«tklt’)-
Auster heter den wind i Rant, som kom från Karthaao, der
nattens gudinna hette Atkara, (plur. Astor-eth, deras Astarte).
Men FDDI-J-’ hette afwen HISka Dekaf sy s det Ofrieta
eller Ofericta bildadt, namnet hos· Methridates på den ort of-
wan Germartietts haf, täckt med skogar as Ceder, hivarisran
«) ÄflVSII AstVCTIIr Dans-Ast, o. d. härledas jn rimligare härifrtin an
frätt Unna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
