Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4 Kap. Fornminnen utan säker sekelberäkning - 8 §. Virdalands synonymer - a) Östriket - b) Balthia eller Balthiska hafskusten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
söker sekelberäkning 171
bernsteii kom. (Se ofm. p. Ill.) Plinius- sager, att Barbarerne
sjelfwe kallade det land, hwarisrån bernstenen kom (ansägs kom-
ma) till Germanien, Austravia, kanske en Romatcs försöll att
öfwersätta Austur vegr, emedaii der förbi tvagen war till de län-
der, der A«st, A«stargod, Asien-dis dyrkades-. Tacitus kallar
den halst germaniska, halst sarmatiska stam, som i hans tid be-
bodde Bernstenstusten, Æstyi, men Methridates, Plinius m. fl.,
känna den kust gentemot, hwarifräit dernstenen ansågs komma un-
der namn, soni häntyda till samma Otter-naivitets kot. Haswet
Austravia blcf sedan kalladt Eysttza salt.
Allt tillstyrker således att anse Ostmän (2Estyi, Esl)ter) be-
tyda: dyrkare as Bert-yr mater, as A«stargydia, af Oßeternas
gudinna, och detta namn härledt af Asti, fred, enighet, kärlek i
persiskan, Aschte i Peivi, Itscha i Sanscr. om cj snarare as
Pers. Star: stjerna, hivar-af Astarta, den himmelens drottning,
hwaråt kakor «) bakades (Iereni. 7: 18), ett namn, hwaraf Gre-
kerne bildade Astroarche, stjerndrottningen. Jni Pros. Eddati
ha bergat sig namnen Ansiki (Dcus Lucius, Herr Mond) och
Anstra (Dea Luuk-. Fru Mond). Tystarna kanna likn.-äl, enl.
Grimm (D. M. 181) weil en Osiara, men ej en Ostaro.
b) Balthia, Battista has-skaften
är ett namn, som erinrar om samma Gudinne-dyikan, särskildt
mäncultem «
Balthia är ett namn i Phoect. skrifter på ett land wid O-
strrsjön i trakten af bernstenskusteii, ester Plinius, på den ön, det
bemstenen ansågs nit-sippra ur tallarne, för att sedan kastas af
wägorne till Tyska kusten —- således wår kontinent Wi känna wäl
att deti mening ännii anses sannolikast, att Phoeniciekna kallat
Bälten och Balthitka haiwet cster ett ord i Barbakernas språk
— bälte. Då man uppwisar sök oß en sjökapten, som, om han
finner ett smalt haf och will kalla det bälte, sökst frågar de först
detjemte anträffade Barbaretne hwad bälte heter i deras sprak och
detaf bildar ett namn för att införa i sitt sprak, skola wi wara
benägna att antaaa — allmänna meningen. Ditiills tro wi, att
t. ex. Oraklct pli Samsö eller det Oraklet as qwinnor pä Hlaßö,
som Thot· welat förstörs-, förrätt han samtalade med Harvard (se
Hakbards siina) hört till samma Deüm mats-is cull, som Tacitus
fann spridd på Ostersiöns kustland och Ott i deltas haf. Men
Phoenicierne kallade den Gudinnl1n xar’ äsoziju Frans, UTiii
«) Om kakan, den 1naimabetackande, i ett Nilgensfempeh se 10 kap, Wi
nämna här blott, att kakan, som bakas lit dillen, i Värend cir aflång,
kallad lef fderas Sten-les m. ft.). Eli dylik är Albo Haradsmarkr. Mari
har lämpat på Drottiiiiig Margaretha en smutsig ditt, hivar-s grund, om
cii sadim sing, säkert ar att söta iden EphesDianas hedniskaVischiiii—int)tt).
"Wlifskyttlcn", inhriggen i ett bcrkz wid Toftert)d, har täterligeit ocksä äldre
grund, amMnnkanamnet nn antyder. Allk slikt ar hedendoms östvetlef-
iver-, fast tolksågnen helt ochronologisit förnyar sina utwnen:3emsörp.128.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
