Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4 Kap. Fornminnen utan säker sekelberäkning - 15 §. Kungar i Värend - 16 §. Kungar i Niudung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202 Fornminnen utan
Sveas-xx hatt slår Hotl)er, sottt i en slog li Stverigmsttttttit smär-
det Mittnnittg, hwarnted Balder slagits. J denna kframställning
synes Värend asystadt, deriett skog de 3 mörnas om el träffas as-
en Dansk kung under ett jagt nära Finland. Se 10:de kap. ont
Urdarbrunnctt i Urdarshttlt. Uti Eric-’ lims-Ins- lkegis «-’st.
ser-mm nämnes Hother in sundet- Jutia säsont samtidig ntrd en
k. Httke. Både Jol). Magnus, Saxo och k. Erik utmärka 6:te
seklet, eller dä Adils tvar ung i Upsala och Roe i Lette.
Folkwisan känner också ett Bo här på Dansta gränsen.
Se Arwidß. Sw. Fornsångek l: 110 s. enl. Verelii handskrift.
Ettligt denna för Herr Bo nio skepp med sig, då han tttstglak,be-
segrar först en Irländtk kung, sedan 3 Nortka kätnpar, som
tvtlle mörda sitt egett kling. J Spanieland nedlägger hatt 7 re-
sar. Sem seglade han till Greklattd, der ett Herttter nedlades.
Sjtt stank-ler bttro gttllsåckarne till stranden. Hatr sade då: "Nu
tvill jag segla till Smaland igen: besöket tvännertta tnina«. Seg-
lett woro as silke, gullstickade t sömmarne. "Sä gyllne woro de
skeppen« är wisan ontqtväde. "Och ttär han kom hem allt till sitt
gärd ett torn hatt byggde ättyo." Och detta bles Bos slott.
16 §. Kungar iNiudnng.
Ett annat mindre rike sanns då också bland de små landen,
som hette Iittdttng. Wi ha sett att i dett Ritska dodekarchien
en Nidiung eller, att tala prosaiskt, ett Niudung ingick. Male-
des har redan en k. Nidad träffats-, som srän Werslandet hemtade
en mästare ur den berömde smedskolan- En Isländsk sagt-, ehuru
utan historiskt wärde , aner beröra detta fortttike. Det är Krem-
bres , skristven, enligt G. Bondes«anmärkning, med assigtattgälla
som en inhemsk skrift rörande Kimbrernes för Romarne sä wäl
kända tvärf. K. Krembre slät- Mare Jarl (Marius), intager
Podabtttsg (Padtta) tn. m. Wära äldre författare, anseende Bi-
tala och Hrvetlanda sör samma namn , ha låtit Krembre ") wid ut-
tägandet med sina Kretnbrer (Cintdrer) lemtta sin thron nära Tor-
get wid Hwetlattdkt och Emmån, "som fordom war segelbar hit
frän Ostersjon", till sin sott Fridulf. Denne bles sörmäld med
en dotter as K. Angis och en Drottning Hildur, derwid besegrar–
de en medtäflare, hwars tillnamn Eisten Hießeklyfware erinrar
oß, att ättlingar as ett Hiesxeklyfwate länge innehade Httltabt)
eller Ftishttlta slott i trakten as Hwetlanda (i Näsby sockctt). ")
lllstven har man bland Reguli samlandiue uvptagit en k. Erik
af Vitala, hwttrs namn Prosten J.J. Lagergren såsom medlem uti
Jonna-förbundet willc upptaga och frågade fränden llist01"i-«". Prof«
«) Miijligen har nägon folksägtt om ett Krem. legat ttll grund. Ostver ett
Kremit· är ett runsten upprest i Hivetlandag grattttsockett Molseda.
") Se ostv. p. lii-t-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
