Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4 Kap. Fornminnen utan säker sekelberäkning - 16 §. Kungar i Niudung - 17 §. Kungar på Bolmsön eller i Finweden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
säker sekelberäkning 203
Lindfors, hwad han wlßte om kämpen. Proseßorn erkände sig weta «
intet. Rimligtwis har man tillskapat honom, «under hwilken en-
stor utwandring skedde", af Jornandes-Berik och den gamla folk-
tvisans Erik, soin först i Vätalum ärjde. For Joh. Magitus war
denne Magogs sonson-
Som Niudung hwarken bar någon särskildhet, som wittnar
om dcß ursprungligen sjelfständiga rättssörfattning, eller solksägner om
egne kungar och dylikt,v så synes klart, att detta lilla rike förenats
med sina grannriken, innan deß egna lag hann skrifmas, så att
egendomligheten kunde bewaras. Uppgisten otn springtkatten grun-
dar sig ester all rimlighet på ett miszsdrständ i sednare tider. Der-
om, se 9:de seklet, 6 kap. 11 §.
17 §. Kuugar pik Bolmsön eller i Finweden.
Jsländska sagan känner Bolmttr och en kungaätt, som herr-
skar deröfwcr. Hervarasagan, som är för Virdarike, hivad Yng-
lingasagati är för Swearike, åberopar fornböcker för sitt fram-
ställning. Tidigt antog man, att Bolmsey war Bolmsö i Fin-
weden. En nyare kritik uppstod, sotn utom Skandinaviens grått-
ser wille förlägga allit tvära sornminnen. Dä blef ock Bolmur,
genom wäld på bokstafwen, gjordt till Holntur och Holmnr ge-
nom en godtycklighet, utan aktning för ethniska förhållanden, sör-
klaradt för Bornholnt, Ælsredska Periplens Btirgenda holm. Det-
ta kastande ont bord asalla tvära minnen — något hwartill motstyckett
ej finnas i andra länders kritik — föranleddes wißt som motrvigt
till Nudbeckianisttiens rakt motsattit riktning , hwilken inom tvära grän-
ser ville samla hetit werldan sornhistoriaz men underlättades af en
hypothes, som ej särdeles syßelsatte kritiken. Den innebar att satu-
mtt språk, n. w. Jsländskan, fordom talades ej blott i Siverige
frätt Torneä till Skanör utan wid alla Tysklands och Ryßlands,
snart sagdt Asiens floder, dit nägot af tvära minnen borde bort-
slungas Säledes ansågs klart, att en prins frän Burgendaholm
talade i hivad tid forn helst samma språk, som en kungadotter i
Upsala, hivartvid man allsicke besinnade, att språk, så söndrade som
tswenskan och tyskan äro i sina äldsta urkttnder, fordrat för ett slik
söndring sä lång tid, att sägn och minne frän en förtid swarligen
kunnat detunder bibehålla sig med så historisk pregel.
Hetvarasagan sjelf framställer sin Bolmsokäntpe först i en-
wig at essra fosz ad Eidi. Verelius förklarade det med öfrasors-
fallet wid Ed, sedan Edsholitt tvid Götaelf. Bexell t« Hallands
Beskrifn. 3: 135—«l45 finner häri östa forßeir i Lagatt, dä
nian kommit ut på heden (heidi). Pä Bolmsö sinnes en Hof-
gärd med en mängd fornlenmingar: J ätit-högen der nära har
matt funnit en stenkista, 3 famnar lättg. Att man seglat upp i
Bolmen frän hastvet bettvistiis ej. De Halländskc floderne besegla-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
