Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4 Kap. Fornminnen utan säker sekelberäkning - 18 §. Ölands kungar - 19 §. Reidgötaland och Glesiswall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208 Förnminnen utan
sången; ty de malande mörna heta Fenia och Mensa. Hwad mör-
na sjöngo, gas qwarnen Grotta. Wredgade sjöngo de falt, salt
och fä mycket salt blef, att hafwet deras fick sin sälta och blef kal-
iadk Eystka sack. Ayiqm Oc. Bestr. 1: ig.
Möter oß ej här en upplysnittg om salthandel kanske på Spanien
från Oland, då puniska ord ännu utgjorde det sörnåina språket,
eller ock upprättad af en Mysing, en slottsherre från Jumne?
19 S. Neidgötaland och Gliisiswall.
Att K. Olofs i Birka företrädare haft ett lydrike på östra si-
dan af Ostersiön och att K. O. återeröfrade det, är historiskt wißt.
Hwad har detta lydrike kallats uti de Islandsia Sagorna?
Allmänt erkännes numera, att ett Reidgötaland legat på
denna kust, ett land, som isynnerhet i Hervarasagan blifwit fram-
stålldt på ett sått, som ej alldeles röjer en roman, utan förråder
en romantiserande bearbetare af fotnsånger, framkallade af det in-
treße, märkligare händelser wåckt.
Reidgötalaiid är annars ett till sitt läge länge omtwistadt
land. Verelius ansåg namnet utmärka Småland (dtß 3 län),
Flvweus sög deti Skåne, Torfaeus fann det med Sturleson i Jut-
land, Björnct i Swenska Norrland, v. Schwartz i Pommern,
Lagerbring (S. R. H. 1:.87- 324) finner det troligast i Ble-
king, v. Dalin öster om Osterfjön, söt Suhm war det Skandina-
vista kontinenten (motsatt oeß inse-lons par-s.- Eygotaland).» Andra
läto detta ord utmärka både westra och östra stranden af Ostetsjön
samt Botniska wiken. Genom att härleda Reid asde icke diphton-
gisetade orden rad, rod eller rid, som i äldre språket betyda ridt,
tänkte man wanligen att ett land, dit mast kunde rida, war ifrå-
ga, en motsatts af länder, dit man måste segla. Snarare härledes or-
det af ett lika diphtongiseradt ord reid, tand ic. som i germani-
ska fortispråk betyder rad, utsträck-ting, ungefär hivad red synes
betydai Hallandska namn: Bredared, Drengseted, Kinnared,
utmärkande en upprödjnittg, en utwidguing as egowåldez sannolikt
samma rid, som förekommer i Smålåndningens Rid eller Red
kyrka, en öfwersättning af amma-. Ridgöta land betyder, enligt
denna förklaring, ett land, som ligger nära ett Göta land, men
anses wara ett annex till detsamma. Nu låg ett Götaland i
Smerige, till hwilket Jutland (Others och Wulfstans Gotland)
kunde as Jöländarne anses war ett annex, hrvarsöre Jutland hår
blef kalladt Ridgbtaland. (Företalet till pros- Edd.) Meri ett
Gothers land låg närtiGrekland,derU·lfilas predikade. Detifrån hade
Gothastatnmat hunnit ända upp till Ostetsjön, der de synas bildat
ett rike, som wäl först war en reid, ett annex till det stora Gö-
thalandet, fordna Geter—landet, ehuru detta anncxland sedan kun-
de bli eröfradt af kungar, som utseglade från Birtiis hamn. Om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
