Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4 Kap. Fornminnen utan säker sekelberäkning - 19 §. Reidgötaland och Glesiswall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
säker sekelberäkning , 209
kring Weichselrr kände Ptolomæus och Tacitus Gottoneo, Gutto-
neg, Gyttonesz här finner post. Eddair Reidgotar (Petersens Geogr.
l. 170). Ue ett gammalt Isländskt fragm. i s. s-. D. T. ll. .
36 säges-: n anstr fra Poleiia er Reidgotaland ok pa Hunaland.
J ?erv.:S. säges Reidgötaland och Hunaland utgöra det soin nrr
pys alarid kallades. Meri här mellan Weichseln orl) Dünawar den
kust, dcr man i Taciti tid samlade bernsten, kallad Gles. War
denna strand ej den historiska Glesiswallen, som gaf namnet åt
det as Jöländerrrie beskrifna myt-Mika Glesiswall?
Att här i öster uppsöka Reidgiitalands och Glesisivalls gränser-
ligger utom wärt ämne. Hervarasagans författare har tydligen ijelf
rj haft reda pä deßa länders geografi, obekant med bäde dit sör-
hällande, ljwari deßa kustlandets stodo till Bircakonungen, bewisadt
af Rembert, och sedan till Upsalakungen, intrjgadt as Tl)orgny.
Religioneu i Ridgötataird och Glesiswall är ej Odinsk. ’«)
Heidrek konung blotade ät Freja och wördade hentre mest af
all.r sina gudar. Det war en sedrvana att taga en galt, den
största man kunde fä, göda och offra dem ät Frigga till ar:bot
wid ingående af Göjcmånadem Julaston skulle denna galt ledas
till konungen. Dei lade bwitr man sina händer öfiver hans borst
och gjorde loften. Kungen lofwade då, att ingen skulle ha gjort
honom så emot, att om denne komme i hans wald, han ej skulle
ega rätt till de 12 Spekingarnes (wisas) ")·dom och afwen kunna
fria sig frän den, om han kunde ställa på konungen en gåta, som
högstdensamrne ej kände.
Wi erinra oß, huru Tacitus beskres dyrkan af Mater Deezm
och jos-nm apr-« såsom insigna- scezrensstitioxze«8 på den kust, det
Heidrekurs fader Hausudur war hemma, liksoin wi påminna om
Julgaltssormen äu i dag i Virdarike. Denna Göje d. ä. Göd-
jans, Gudinnans fest lär warit den wid hwilken Sigfrids minne
sedan firades, fä att det nog är oivißt, hivad datum han dött. Då
sammankom folket af ålder till Wexiö. De 12 spekingarne, hwil-
ka K. Heidr· höll hos sig och som skulle sitta bswer alla månda-
mäl, är nog den samma nämnd Sigfrid träffade pä Weribthinget,
hwilten ej mä sörblandas med de 10 Häradshöfdingarne, som sedan upp-
stodo i lagsagan eller anses som blott en sirat i framställning —
2:ne sel, som begåtts af utmärkta författare.
Nu kommer en K. Heidreks störste omän, Gjestur Blinde, en
rik mani Götalaird, som gjort i Heidreks land många brott.
Häras är klart, att H. ej är K. i Götaland. Ej eller är H. en
Odinsdyrkaee, men så är Geistur. Och derföre hjelper nu honom
Odin, som åtager sig GeisturH hamn och inträder för H. Följer
sä det snillrika gätesamtalet, hwarigeiroin denna Saga blir än ine-
0) Se 10:de Kap.
") Se of1v. p. 158 not m’).
Ny Smål. Bestru-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
