Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6 Kap. Fornminnen ur 9:de seklet - 1 §. Virdalands stats- och religionsförfattning i början af 9:de seklet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9:de seklet. 225
tade Gudames tvilia dels genom en Idols swar Adi-lo respon-
so), dels ock tvanligast genotn lottkastning (-ot-tsl)»s). Otn de
talande Gudabilderne få tvi i 10:de kapitlet tillräckligt upplysa-
Häk namna wi blott lottkastningen, sotn jenit förekommer i de få
efterrättelser tvi ha sran Birea och deß folk.
Då Ansiar föreslog k. Olof att få predika Christna läran,
smakade kungen, som wi nyß fett, att han ej dristade, förrätt han
med lottkastiting rådfrågat sina Gudar. Wid belägringettiCitr-
land kastade Birkaneme litter, tha fanz ingen thera Gudh som
thotn toilde hielpa. Dfi kastades en lort till ChristuS om han
wille dem l-j lpa. Här blef godt swar. Detta lottens regemente
erkände de Danstar (Skåningar?), Anounduö bewekt, alt söka
återuppsätta honom på Sweathronen. It) då han —kanske askar-
lek till deii sråntvarande kungens i Birca syster som blef hans ge-
mål —, ändrat sin föresats, att låtit detti skaffa sig betalnin, för
hivad de lofwat görit i Upsala, genom plundring t Birca, sa an-
wandes lottkastning, som slog tn så som han önskad-. Lotten hän-
wiste Danstarne till ett Sklariil stad. Dii en man, sotn deltagit
i Niihards mord, fick satnwctsföredråelser och fruktade att familj-
olyckor, som ostvergingo honom, härsloto deras, att någon Gttd
(isisqvis Deus) war honom ivred, sa gick han «siisont seden dek
war« till en fpåkael (enligt gamla Katholsta öfivs. af l)-’zs-’»i«2.
som i sin ordning torde återgifnsit Godsi.) Spåkarlett, "fcdan
han förut gfort del som wid hand cult plägade iakttagas-s förkla-
rade, att viv-forne hade sitt grnnd i dctt nya gudens förtörnelse,
helst mannen hade en ltok i sin hue3, som roswats tvid öfwertvål-
det på Nithard, hwilken bok tillhörde Christus.
Att Lodbrokiderne tillhörde en kult, der man hade blide talan-
de beläten och lottkastni-sg. tillkännagiwa sa toäl af nordiska
som utländsia författare-. Ogmund Danst, heter det iLodbroko sa-
ga, låg en gåttg tvid Samsö i Mtitmrtvag, då hanstnatswenner
i en skog fanno ett forntida tnanobild af trä 40 alnar hög samt
moßltewuren De undrade, hivem som blotar till den store gttdett.
Dä qtvad träbelatet, att Symir Lodbrok.tr upprest honom sndnr
hia sallte i Satns eytt fnnnena Vendri. Dlst wisar att sagan
bildats« af äldre sånger och att tet ansags höra till ordningen att
lata sitta gudaltelälen stvara på vers. Samsö tvar den ö, der
kungasoncrne från ött i «Bolmur" hade sin ätts grafitntr,soniwo-
ro ontgifna asen mängd dylika, bland lnvilka Hervor uppsatte sin
faders. Klart»« är att ätter, som räknade anor fran decjldstlt Gles-
sarierne wid Oftersjöns begynnelse, tvitle nedsättas i Ata-högen.
Härifran uppkom iväl Vroeopii saga ottt de båtar, sotn höllo på
att sjunka as de dödas stillat-, da der måste oftversöras en mängd
sådana hivat-fe natt. Att Lodbrokiderne rälnsde anor friin Troja
(mis10s·), är bekant. Deras anor i Norden hunno wäl då upptill
Gleßariertte. Att de låtit nylthgga en gammal Jdöl här-Jones så-
Ny Smålands Bestr. ts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
