Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6 Kap. Fornminnen ur 9:de seklet - 1 §. Virdalands stats- och religionsförfattning i början af 9:de seklet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226 Fornminneet nr
ledes ej besynnerligt Och Wilhelmus Gentetic. anför att lottkast-
ning bestämdt Bjorn Jernsida att medfölja en kolonisations-flotta
till Jrland.
Det äk, sottt tvi se, af tvigt för kännedom af Stats- och re-
ligionsförsattnlng i Birra, att närmare känna teßa sorter-. Tet
sprider ökadt ljus i frägan om runknnstapen i detta land.
Justinno m. fl. anföra, alt de Kattkasiske stammarne späddettf
pilqwistar, som samlades i bundtar, sedatt upplöstes och ströddes
på jorden, lades i annan ordning, togrs det-efter äter ttp och
bttndos sanuttan-, hwarunder bestoarjelfer mumlades eller trollsånger
sjöngos. Af den ställning qwistarne fingo, dä de utkastades, utle-
tades Gudaswaren af spakarlen. Herodot kallar seden gammal
bland Skytlzer. Fingrarne pä Spåkatlen, som skulle kasta qwi-
starne, tvoro omwirade 3 slag af lindebast, tydligen för att hindra
hans inwerkan pä qwistarnes fall i wißa riktningar. De gamle
Perser och Meder spädde med Tamaristens qwistar. Chineserm. fl.
göra sa ännu. Tacitus sann denna lottkastning bruklig hos Ger-
ntaner och skrifwer: «en liten gren af ett fruktträd skäres i små
qwistttr, sotn, stilldtt ät gettottt wißa tecken («0tis), kastas slump-
wis på ett hwitt kläde. Attksär saken det offentliga,få spörjes fam-
fundets prest till räds; är det en privat sak, så gör husfadren bött
)
till Ciudarne och upptager blickande tttot himlen war qwistsgätts
ger och söt-klarar terefcer hnIad han funnit, tolkande tet förut in-
preßade tecknet mota-nakne insptsessom).« Adam af Br.fann 1000
är dereftek samma bruk och att allmogen ännu med 9 pilqwistar
sprätter trollskott eller Villarpaskott öfwcr en sjuk, är redan an-
fördt (p. 85). Annu är ett tvanlig lek att kasta 5 körsbärsiärnor och blott
fritt ouiflytta dett ena. Uppkontmer dä ett qtvadrat eller rectangel,
t. o. tn. tsltontb eller rhomloid omkring tenne, fä anses att dct
man tänkte på kommer att lyckas. Sa lär nog här åtminstone
runstafwcn sätt läggas till de fallne qtvistat·ne, då tttatt sedan tol-
kade ur den uppkomna bokstafshopen ten mening man trodde sig
få eller wille att folket skulle anse som tsudarnes«wilja. Nog trod-
de presterne i allmänhet sa wäl som folket pä Oders uppenbaran-
de af sitt wilja i Tylik slumpens lek. Ezt politiskt tastfpcleri alle-
na hake ej bibehållit sig i årtusenden. Men folket, sem sä mäk-
tigt utottvägse kungens makt, lär wäl ej sällan lärt runor, för att
kunna eontrollera de förnämas läsning af lotternas linderttnor.
Sälerligett hade mannen i Birka, sotn tog den wid gärdesgårdett
bundna boken, ej kunnat läsa Salem-en, än -tho han inkte
kunde siafwa (Vit. Ansik. e. XV), få wida han ej förut kun-
nat läsa, ehuru andra charaktercr än ntunkstil. Men sannolikt kastades
ej alltid qtvlst.:r. Wärtt flintftenar synas ock ter-till ha antoättdto.
Dä kors uppkom, betydde det, sotn tvi redan antttärkt, lycka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
