Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6 Kap. Fornminnen ur 9:de seklet - 2 §. Hufwudstaden i Virdariket med sitt afgudatempel - 3 §. Tyskarnes wittnesbörd om ett Swenskt rike i 9:de och 10:de seklerna, som swårligen kan wara Swearike - a) Rembert, förf. af vita Anskarii - b) Adam af Brehmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230 Fornminnen ur
ler der sökte orakler. Späkarliirne gingo klädda såsom Munkac,
sotn uppfyllde alla husen. De besrvuro döda, woro teckentydare
ni. m. Der war mytet guld och ypperliga hästar.
En anrnärknitth Då dylika Munkar i ett tvål byggdt hus
blcswo Christna och ändå bibehöll-) sitt hus, uppstod ej da Mun-
kar och klosters Liggcr i Biblen grund till dylika? Hwiid dcr be-
höss mycken okunnighet, för att kunna smäda Christendomen sör
all medeltidens med Christliga namn utsirade hedendoinl
3 §. Tyskarnes mittnesbörd om ett Swenskt
rike i 9:de och 10:de feklerne,sonrswåkligen
kan wara Swearike.
a) Nembekt, Förf. af yfer F. zi»8,rays«t·.
Wi ha förut meddelat hans framställning as de Tyska mißioi
nårerntis warf i och wid Birca i 9:de seklet och hänwifa dertill-
Wi erinra nu blott, att han känner omkring 830, 2:ne kun-
garikett i Swerige med 2sne samtidiga kungar-: Berit i en rivnas
wid Birka och Anoundus i en civitas högre upp; alt hav i MID-
let as seklet känner en k. Oleph i civilas wid Birka, bwilken lå-
ter sig döpri och återlägger sina företrädares lydriken på andra s-
dan östersjön under sitt wåtde — lydriken, som enligt Thorgny
först i följ. tidehrvarsrvet for första gäng eröfradcs af Swearne.
h) Adam af Bremer-.
Adatn as Bremen skriswer i sin K.-Hisi. 30 kap. "Hwilka
kungar forn i Anskars tid warit i Danernas land, står ej i An-
skars lefnadsbesstffnsltg. J Histotsiit Francos-nm låses, att Sign-
frid och hans broder Haldan regerat. Deßa stickade också till Kejs.
Ludwig ett stvärd med hela fästet af guld och många andra gäs-
rvor. Meri der funnos- ock andra kungar öswer Daner ellerNord-
män, som den tiden plågade Frankrike genorn sjörosiverier. For-
nämst as deßa woro Horich, Ordivig, Gotasrid, Roduls och
Jngwar tyrannerna Der står in Gestis Francos-um- Grymmast
af alla war Jnguar, son af Lodparch, som bfrverallt mördade de
Christrta genont (ädörnda?) straff ("suppliciis").
Då Rodulf är GångeRolf och Horich och Gotafrid, enl.
Frankiska upplysningar-, tiro kungar dsroer Jutland och Danska
daniuo bestrifwer, en Galizii Ulsk wac- en Spanjefarake, erkänna alla.
Nog kommo octsti Spanien-er till Ostersjött. Salt wat derotnkring en alltid sälj-
bar wara. Då de kommit med sitt saltlast till Nowgorod, hivad underligt
Ukk, om de rak-frågade ett orakcl, som tvål torde ha haft gemensamt nr-
sprnng med Orakler i Spaniens sordna pl)oen. kolonier-, hwilka Christen-
dornen i hemlandet förstunnnat? Har Lodbrok och Jernsida seglat enom
Noi-va sund, sa cir nämnde äterseglats as Spattjorer ej orimlig. "At fara
W Spauiell vch köp-! falt"; sir en af mära nräldriga jitlletar.
i
?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
