Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6 Kap. Fornminnen ur 9:de seklet - 1 §. Virdalands stats- och religionsförfattning i början af 9:de seklet - 2 §. Hufwudstaden i Virdariket med sitt afgudatempel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9:de feklek. 299
svikets sammankallande ((Ic tnlnntsibtti tseltncpsincsiptss entrsttltattlZ
ils-. maimibus omnes). dock gällde ej här hivad ett Underlan be-
slöt, Uttln Ofwkkhuscls biftlll (ii8 lame-It, ttl tsu qttnqeteH els-O-
ruin pene- plrltetn atslttlt·ittttt est, sprid principes pest-rullen-
tu–). Wi erinra hartvid ottt Gttizots anmärkning riktad tttot
Slötttvtldt: La Cltcvslletsie tt’ a pointtfttf att th stcclts riste-in-
novation — — elle st ött-« le developpetntsnt proster-sil de lasts
Istriens, la conseqttettce spont-mät- tlt-s timern-s gtsrtttxtniqtttss å
(les relations feodals-. Att Chevalcriet är ett Christcttdotnetts
barn, torde numera sotn cn af wåt· förm kritiks fördomars tå öf-
tvergifwa6. Biblen känner ej adelsblod. Allt menniskoslägtct sci-
ges der stapadt as ett blod. De som predikade Evattgclitnn sökte
bilda nya hjertan och derigenom sa småningom nya solk- och land-
seder. Men sotn det är sa sällsynt att hjertan tvinnas, blestvo
folk- och landsederne nog i mycket qwttr. Dä wi klaga östver
Despotistncns fä wäl som Aristokratixttö och Detnokratictts skug-
gor, må tvi minnas att de ej eller i Biblett ha sitt grund eller i
Ct)ristendotttett sitt förswar.
2 §. Hufwndstadeu i Virdariket med sitt
afgudatcntpet «
Wi ha redan ttätttnt,l)ttru Anslak,då han andra glingen ernade
sitt till Birra, såg i tett syn, hwarigenom han åter uppmun-
trades att begiftva sig på tvagen, en stad, ther som stoor
Byggningh war oe mangh Hns os mangl) Heman. Och
han tyckte som otn hattaått tnttkrittg alt thät nsetb. Thärnäst
kotn han i ett aldra fägharste Heman, der an såg Abboten
Adhalhakdis sitta a enotn ärliahotn stool m. m. Härat syneöföb
ja, att tanken på Birka och Httftvndstaden derjetnte ej födde före-
ställningar ont halfkorsbyttori jorden. Danskartte påstodo, att
hivar koptnatt i Biictt kttttnat betala mer ätt hela stadett betalte
eller hundra marker (lil)–as-) silfwer, då hivar tnark galt 15 lod
silftver (enligt Mesenii anm.) Sottt Frideburq tvål wißte, at fat-
tigt Folk fanz ev tttytit i tht) land-otta, der Birctt läg, ty testa-
menterade hon sitt eacttdom titt de fattige i Dorstrattt. Adamas
as Vr. skildring as Birka ha tvi anfört p. Zö. Den wisar, att
denna stad matte ha lzaft någon likhet med Julitt e’ler Jomtte a
motsatta stranden af Ostcrssött, hwilkett af Adamas beskrifs såfotn
en af werldens störsttt hattdelsstädcr i denna tid. (Se häroftv.
p. l6t.) Och Gndatemplet wid Birka måtte tvål kunnat jemfö-
ras med det, som fanns i ett lydrike under kttttgctt tvid Birra.
Adamas berättar ont ett dylikt bland Chori (Curlr’sndarne, som
besegrades af k. Olepl)), att t· o. m. Spaniorek SE) och Gre-
«) Wi känna att lärda nian bortresonerat Spanien o förklarat Grel-er
betvds KPI-nu Wi ha dock ej ktttmat öftverttmtts. ) tt nära dett ttd , A-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
