Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6 Kap. Fornminnen ur 9:de seklet - 5 §. Ragnar Lodbrok - c) Ragnar Lodbroks historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242 Fornminnen ur
rvillrådig, hivad man skulle låta honom hår utföra, för att socn
Ofwerkonung i Skandinavien bewifa sitt stora makr. Subm later
honom tvål "fast alltid residera i Swerige«, d. a. ej krassas iDatt-
mark; men som han ej eller»der kunnat anträffas-, upprepas Ve-
jani gißning, och Nordens Ofrverkonttng residerar —- i Kungsbac-
ka. Derifrån säg han helt tyst på sina sonas bedrifter.
Det synes som om, efter mißlyckade försök att eröfra Skåne
och tagets kännedom om Bjarmaland 1«) eller orter, dit Asiens
handel på några af de stora floderne nu började draaa sig, för att
genom Ishafwet tippfcika Westerhafwets kustlandet-, Ragnar insett
den stora fördelen af att anlägga en koloni på någon af Britan-
niska öarne och så öfwertaga transporthandlenmellan LtflandskiTysia
kusten der de store flodernas handel koncentrerats, och wißti öar i
Atle-ariska hafkvet. Enl. Saxo, så widt wi förstå honom ratt, in-
tog Ragttar Lodbrok först Orkadiska öarne och derefter Katnås
(Siotlaiids yttersta norra udde). Derefter det ril’e,v der han ned-
satte fig. Meri dä afföll den första eröfringen. Den återwanns,
men derrvid stupade 2:tte söner, deraf en heter Radbarr —- ett
namn, lom tvar hans farfars far enl. Jsländsia urknnder. Den
Jelandfke Munken Vetill, font skref 825, berättar, att munkar
och Christna, fem nedsatt sig på förut obebodda får-rika öar of-
wan Irland, hnniri Nask bests-mdr låg Fårö.:rne, nu måste dra-
ga sig tillbaka för Sjöfarare från Norden, font befolkade desßtt
öar-. Att dcßc beltyagare af Faröarne warit närmare bekanta med
Ragnar Lodbrok och Aslög, synes deras att man ånttu i sednare
tiderokunnat jnft der ur folkets munn upphämta Ragnar Tattisr
och 2lsla.Rttima, som bara ganska lika drag med Ragnars sa-
gominne och Kraiuinttl i Norden. Och Fåröarnes språk synes
långt mera likna Birdarikes ein Norteena spraket. Wi ha i Sw.
sköna Litt. 2: CU. 100 anmarkt, att man på Söderöarne möter
Finwedska ocb pa Norr-ottrne Vårends-Blekingska dialekten ".).
Förrån anfallen började-s- med allrvar pli Irland, behöfdes ock nar-
liagande utgångspunkter och tillflyktsorter, synnerligen för minn-r-
qwatter. 6 är ester det Faröarne eröfrades (fe härom Dahlmanns
bref i Hermod af N. Rask 1825——26 p. 69) eller 831, exöfrade
Ragnar Lodltiok Dublin, enl. en Jrländsk annal, funnen afDoct.
«) Hari lär der, efter kidens bruk, i en klippa inhnggit sitt Landtman-
iittyg. Satr- hade l)ö1«t att han i Björtis klippor inhogg något dm sitta
bedrifter. Detta har föranlatit undersökningar i Perntien, det gamla
Bjarnnia tjnftondort. ech Strachlcnbcrg har der traffat en hällristning,
hjoilken Ficiii Magnnfen anser möjligen innehålla runor, men teckningen ar
fa felaktig ech ofnllståndig, att lastning ej fan ske.
") Past. Sehtsötere Btbslxöfws. past. Sörensens efter Nordl-
efter Sydl. inlindat-rem micad-treen. «
Taa blaio Jean for-dnr eåv Ann- Taa bloivJosns fötdttr eeiv Olandnie
ben-—- stainanir blniva brei— -—» o — -—«sioinanlr blttiva Brei ——— o
taira harlihaid — — alarna — tai- toirra Harlihoid -—— alloitia -———
nnm er ait ljona npgingjr. teim er ttppgjingje oit Ljetts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
