Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6 Kap. Fornminnen ur 9:de seklet - 5 §. Ragnar Lodbrok - c) Ragnar Lodbroks historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9tdd seklet. 243
Clement, utsattd på Danska konungens bekostnad att ranfaka Bri-
tanniska Archävert (är 1839). Detttt war 36 år efter det Ir-
ländsktr annalerna utmärka begynnelsen af de anfall (eller 795) y)
som sldto med ett Ostmannarikrs upprättande oä Irland. 812
hade en Daners flotta, hwars folk landstigit i Hibernien, slaaits
af Skoter. Före tiden omkr. 825 åtminstone ej tore 8l5eller818,
då Turgesius ansågs först ha anlandt (se nedanför), beböjtva rvi
ej antaga Ragnar Lodbroks utfärder, «helst han lefwer ännu 862.
Det folk Ragnar utför kallas Ostmati. Att deßa skilldcs
frätt« Dantkar och Norrmal- i de äldsta noggrannare Britanni-
ska anteckningarne, kan ej nekas. Mer än en gång ha granskare
af deßa anteckningar kommit till insigt, att Dani (Daci) egentli-
gen sokt fast fot i Anglia "), Normanni mest härjade He-
buder, Orcader och slutligen wunno sitt syfte, fastfot isrankrike,
då deremot Ostmanni mest syntes strafrva att bemäkttga sig goda
l)andelsplatser, således ställen med goda hamnar i Hibernia.
(W-·u-e’-« Antiq. of Jreland lw Harris Vul. l. sk. 6ll m. fl.)
Danerna kallades ofta folket från öarne. De 2 andra stam-
marne, forn ej egde samma röda färg, som Britannerne sjelfme,
kallades ofta af sina mem uppseende wackande färqor Finngalls
(l)wita främlingar) och Duffgallseller Dubbaalls(swartafram-
lingar). "’) Redan i Oßians sånaer delas Lochliner i hwita och
smarta (Suhms H. af D. l: 96). Wt ha förut sekt ådagalag-
ga att Norrman och ursprungligett deras fränder Stvearne fört
ljwita sköldar, hwita rockar oct. hwita sed-el; samt att Æstyi,
Ostrnån, Nattgttdinnans dyrkare hade bltl eller swart nationalfatg.
Då deße främlingar ej nämndes efter sitta särgor utan stamnamn,
känner man, att de äro Dari, Gothi, x«orthegertsksg oli Sve-
tl)idi. lHovedeni AnnaL i Cominan Gottma. T. lll. l)lst.p. 80).
Ingen kart tivifla,« att Dari aro Danskar, Northegenses Norr-
man oclt Swetbldi Swenskar. Dsi Birka kallas för Gssllmrmu
hufwudftad, emedan Götaland ansätts sträcka sig ända till Birka
(t·om således ej ursprungligen legat i det rike, som utsträckte sig
till denna stad), sa synas tvål skal ej saknas, att med Gotbi fisk-
slö dem, som ntt hwarken lydde under Siveas Dana— eller Norges
kungar, utan istället hade sitt kuna i"Gotl)ornnr fornämsta stad". «")
R. L. intog, nämnde wi. Dnblcn (Dnb-lain: de smak-frakt-
pkydde batarnes stad)· Staden kallades sa af Skoter, fedati Ost-
mannernas skepp der började dktts Dell hette förut B.:la cleiglv
(Cumcl. Brit. p. 1363), Eblena hes Ptolomcens Eli del af
Staden kallas ännu Cymantown (Ostman stad)
«) Liktväl afwen förttt kände, som man finner af Hcl. Finanet lcstoerne. CM-
dast script. rdr. Allent. p. 202.
» «) Fdrsi omkr. 52l) och 570. Sedatc 787. - «
’") Olsroeir heter det ntl Ais-tal. Ullas-. ad 870, att de swarre hednmgarne
förstörde stadeti Ale-lund » » «
"«) De, forn sedaii nttagade med Björtt Jernstda, kallas renadnttal Vestgothr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
