Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6 Kap. Fornminnen ur 9:de seklet - 5 §. Ragnar Lodbrok - c) Ragnar Lodbroks historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9:de seklet. 245
strsördsfäiig slutat-, sedan ett lif as segrar besjungits, i en lon-
art, stark som ilskans-:
Liss eku lidnar stundir Lidna äro lismets stunder,
Lcejandi stal ek drygia. « Leende skall jag dö.
Lodbrokidernas sall ar wär utbildnings phoetiixbäl och Kra-
kumal rik sängen, som uppstammes ur lågok11e, derur en ny tids-
ande snart höjer sig, skönare än den som förswann.
Znelodiepi till sangeit, sådan den sjöngs i hedendomen. anses
ännu wara qmar. Den antecknades as den lärde John Olafien
och inflöt .i Esso-· sie- ser illers-Elna ers-efemer- cse madame-, Paris
1780, astryckt i Siver. skön. Litt. T: wid p. 83. Som förfat-
tare ’) anses Brage dess gamle Boddason, uppgifwekr forn hof-
stald hos Etsten Beli, Ragiiar Lodbrok, Björn pi Häga och Björn
Jernsida, och som besjöng blattd annat det Reidgötiska sagominnet om
Saurle ") och Hamdir, hwiika bröder i forntiden besjöngos af
Jtaliensktr skalder under namnen Sarello och Hamididcl). Som
han war gubbe då Harald Hårfaaer föddes 853, blifwer här ett
nytt stöd ät chronologien, tvenne-s strid med Hårfagerska genealogiers.
Men förfaller ej historiens intyg i brist as stigs-? Kan en
Lodbrok ha en gång utgått frän Småland, utan att i detttr sago-
alskande land nåxjot minne as hans förlis liknade bedrifter ester-
lemnats och ännu leswer, det man har en så stor mängd sagokretsar?
Dertåll swaraå, att Förs. hörde följande saga i sin baksidorn:
Det war en kung, hivar dotter Ivar ett under as skonhet och
bwilkcn han dersöre lat bo i en borg djupt inne i sitt skog, bema-
kad as en drake, i scuktan att bott annars skulle skänröswas tjo-,
nom. Meri drakm wrrte och bles sa stor och sprutade sa rysligt
ester, att kungen sjels ej längre kunde gå öfwer dorgbron, der or-
nen låg i gropen, för att besöka sin dotter. Han sann nödwän-
digt att söka döda honom och uppböd alla sina Riddare och Swen-
ner att derwid biträda fig. Många stämmande kommo ock; man
strider en dag, blott riddare stupa och draken förklarat-: "i morgon
skall jag möta er åmiu gn)mmare«. Mari strider andra dagen;
än flera Riddare stupa och konungen bäswtir för att aldrig mer
kunna taga sin dotter ur borgen. Nu utlosivlrr han denna dotter
till den som kunde döda draken och man stridde 3:dj: dagen med
«) Reutl. så att då skaka sjungit-
Gnidia mnndn grisir Grymta månde grisar
es galtas hag vtßn. om galleris öde de wiste.
så sjöttg den larde Skaldeir Uner Björck Jernsida):
Het vilda nn aller Snart nn Aslögs söner.
Burir Aalangar bröndnm Wille med starria waper1.
Bitrnm Hildt dekia toticka Hildas lek,
Ef vandliga vtßi Otn block de tvißte
Os vidjarae ossae. Wara stora amal-
") Enl. en uppgift K. Saur va HF,1a, hlvilsek wisar, att Hiigmknngarne
tillika herr-stat i tikeisöder km Lsterjjösi —- oin sjelfnsa uttrycket för anses
ega någon wigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
