Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6 Kap. Fornminnen ur 9:de seklet - 5 §. Ragnar Lodbrok - c) Ragnar Lodbroks historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ozde seklet. 249
till K. Edmuttd, som tog honom wäl emot fot hans sköna kropps-
skapnad. Hari blef nu toid hofwet en tid och talte om på hroad
sätt han kommit, "hwilket han saa kneget des lettere kunde givn,
som det Danske Soros kom ncer overenö med det Engslsie". Och
som han fann sig sii rolil wid detta hots bofiige seder, sä bad han
att så bo der ett tid. K. E. biföll. Lodbr. jagar nu sogel och
djur i sällskap med Björn, k. Edmunds jägare. Denne bles as-
nndsijuk, dä kungen började tycka med om L—H segel, än hans, slog
ihjäl honcin och begroi honom i skogen. En hund, som gick till
stället, der den dode läg, upptäckte brottet, som Björn måste be-
känna. Sosn nu Lodbr. kommit diti en ökstock utatt segel och
åror, sattes Björn i densamma och öfwcrlemnadeå ät haswet. " Nu
gick båten, lik en duiwooost — till "det Sleswigske" ioni, hwar-
est den igenkändes. Bjorn twangs nu med tortnr af L—H söner
att bekänna, det han mördat deras sader på k. Edmunds befallning.
Sä beslöto sonerne hämnas och de nantnkunnige krigen uppstodo-
Munken Bromton, en Saxos samtida, som hade hört denna sägn-
tog den for en episod i Lodbrokiaden «) och wisar satnme Lodbrok
aenotn förminsiningsgläset, som annars plägar betraktas med sor-
stot·in«ctsglas. Melt tid är att betrakta honom — med blotta ögotten.
Will man med deßa beskåda ätweti detta sista wid Lodbroks-
namnet fästade minne, så synes söga twifwelaktigt, att Vädet
godo. hwareftet Johannes de Lodbroc skrek sig under ett diplotn
i 11:te seklet (anfordt iMonach T. L. p. 627), under tiden srän
det Lodbrok här torde ha hast sitt residens i9:dc seklet, tills Brom-
ton i 12:te lyßnade p.i sägneni en Jägarekammare, en tvacker
jägare kunnat finnas, som wäderdriswits frän Irland till England,
der det platta uppträdet paßerat, hwilket folksägnen sedan, förledd
af de lika namnen, fördatid med Lodbrokssagan. Det wigtiga i
denna sägn, är det bewis, som deri ligan-, att Lodbrok ännu i
122te seklet lssde i Engelska folkets minne, om ocksti föga mer än
namnet återstod. Amtu ät det bruket i England, att folket kallat-
sig efter det gods, dit nägott hin-. Förf. häraf har begraswit en
Engelska, som hette Iernet Rttßei.
Det är ganska sannolikt, att dfi Lodbrok upprättat sitt Ost-
mantt.1rtke uti Irland, han fördelat sitt Skandinaviska rike mellan
sitm fönst- Mißiorstättd af denna delning bidroq sedan att utbilda
honom till en herre oliver alle hwad skandinaviskt wat- srän Hwita
hatwet och Ditntt till Haloqaltind o·h Elben och Northumberland.
Sigurd Ormöga fick, som oß synes, Oland, der wi redatt efter
annor man, uppgifivit att 2:ne ställen ännu heta Orinögcn ")
.) Likalebes Matthcetts i Westminster, sotn skresi t4:de sekiet, insättanbedeni
na berättelse i sina Fiat-os Historiitrum wid 870. » »
") Hoa Ahlqwtst sinna tvi liklväl blott ett Ormötta t Aiboke socken.
Ormögnhed är en lösjordäo, font sträcker sig kränOrmö attll Kantorp-
Orrnö tt ligger s mil n.o. am kyrkan, utgör th mantal, emattet n. 3 ar
qåstgigvaregärd. Kyrkait har zoo totuz stenhtvolf ha borttacits t sednare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
