Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6 Kap. Fornminnen ur 9:de seklet - 5 §. Ragnar Lodbrok - c) Ragnar Lodbroks historia - 6 §. Björn Jernsida - a) Björn Jernsidas historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
Men Oland bles i Sagabildtting Olanderne d. li.· Danmark. ·)v
Så har Asmund Jarl ansets sär Jarl öfwets Oland, dit han
mar det i tBydanalattd ellxr Danska öar-tes land i en tid, då
Oland war swenskt, något som Suhm redan anmärkte (.H. af
D. lV. 574). Hvitserk sick, heter det i LodbrokssSagan, Rid-
götaland, I· Tillctgget till Heev.-S. — Austrriki, utan twifwel
de öfwersjöbesittninaak, font Oleph sedatt ester 854 mäste återta-
ga; men hwttrs Æstyi eller Ostman enligt många intyg osta ha-
de samme kung, som Ostmännen på swensta kusten. Deße sednare
tillsöllo Björn Iernüda, ") som Sagan låter så fadrens-
Swenfka rike och hwilket, enligt hwad tvi osmaner wisat, måste
betyda riket, dit Stvear kunde infalla, liksom Daner från sun-
nan. Ett Iernsida da tvi anmärkt nära Kaltttar. Ingmar,
som det tyckes, den äldste sonen, torde strax medföljt sin fader, då
han asseglade vä de stora Knorrarne (sartt)gen); han bles, som
wi weta sadretts efterträdare i det nya riket.
Fornmittnen nr
6 §. Björn Jernsida. ’")
s) Björn Jernsidas historik-.
Har thrt anförda grund för sig, så synes
16. « Björn omkr. d25 ha esterträdt sin fader i Småland
och Blektng. Då sadren dör omkr. 865, är sannolikhet, att
tider. Katholsta bildhttggeriertta ärv utmärkta, allt —- t. o. antytt-gärds-
ntttrett, som är den högste på ött — tillkänttagifwattde, att stället fordom
haft ett större anseende. Tre stora stettrör med l-’ aln. lodrätt höjd och 112
stegs omkrets kallade Tre röts lett utgjort begrasningsplatsen, förrätt kyrka
)
byggdes. Derjcntte är t6 rörkttlar, tnarl ntan sittner stenklstor med o-
brända skelettet-, 4 aln. länga, 1 breda. (Sadane tlstrsr ha tvi funnit i
Värends öppnade griftrör). J Ormögagärde sinnes ett siettpsform af 54
fots lätt d och 12 fots bredd. Wid Domringen ett sincke derifrätt ses nio .
stenar. ellatt Ormö a och Korntortt finnas ett mängd planerade sten- l,
cirklar och ett koloßal sot eller stoftvelform, 57 alnar täng. Allt enligt
Ahlqtvist Här sträcker sig den gtttttle nnttett, sont delat ött i tn.
«) Dä Isl. sagan, citerad hartsfwatt p. 77, lätet- Lodbrokösöttertte ärswa O-
land och allt Smäland (alla Smä lattd), sti tatt tvißt Förs. med
Småland dcr tvilja ntntäria det samma, sent när det i ett Malmö siade
tatttebot nämnes, att äftvett Småland etbitd hjelt) för att ätersti K.
Cllklstlall ll kusk ds smärre Danske öarne, ntctt Jesiättdste fvrfattarett
katt skäligen ntisttänktto att da ha tnißförstatt de äldre uppgifter, han följt,
kätniiltzt ritttligett stått, att de ärfdc Oland lSigttrdj och Småland
tortt .
") Snorres anför ej i Ol. Tryggv· sotts S. 8 lap. alldeles såsom ntatt Pla-
gar cltertt det, Harttld Gcrtttßotta uttryck i wredeeltnvd till Gnld Hamid.
Ej stär der att alla de fersader, han upprepat-, tvoro Etttvaldsherrar i
Danmark- Forst tveta tvi jtt, att Gorttt tvttr den förste dylife, och sedatt
sitttta tvt tt)dligett, att ordett kunnat lita ansctras, om ock de öfrtge forsa-
dernc ntarit bestctntdt kande, som knn ar l andre rike-t, der littväl ingett
driftat begära dela riket med dent. s lett ett totttnesbörd för genealo len
mä här antagas: Ragnar — Sig. Ortnöga — Hordag..-—Gortn. ) ett
dett gettealogien fordrar ej antagande as en "c"ildre Ragnar Lodbrok."
"«) Natnnet nppglstveo åsyfta dett egenskap, som genom Setd ansågs tvinnas,
- ...-.—-«—-. .«M s«-..—.- . -—-.
- EEG-IMF-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
