Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6 Kap. Fornminnen ur 9:de seklet - 6 §. Björn Jernsida - a) Björn Jernsidas historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252 sornmlttneit ur
dä (835) en talrik flotta eröfrade ön helt och hället,enligtSpt-eni
els uppfattning af urkunder sk), faledeö just wid den tid, dä-
åjörn Jernftda under sitt fosterfader lemnat Norden och dä Tyfka
Mißionärer funno kung Bern borta i Birra. En uppgift låter
Turgesiuz mördas 845 eller 846 af 15 till tärnor förkläddti mör-
dare, då T. både sagt att bästa sättet att utrota rossoglar war
att förstöra deras rede och begärt flickor utaf k. Melachlin af
Meathz men en Astanus ledsagar ändå 848 Bser ksse les-alumns-
esoste eie jiere (tnligc Nokttlatlden Rob. Vacc) eller Bert- fes-en
ooste (enligt Eng. annalister) på ett tåg, dertvid anfall ske mot
Paris, möjligen ock Ancpnrias i Catalonien, Algeziras och Al-
hadra i Estremadurtthuna uti Italien, med blicken mot Rom
m. m. men ojn ock uppgifter otn Turgesii död woro sakra, så kunde
ju en annan Ostinan ändä fås till Björn Jernsidas ledsagare Ml·)
(Capefigue nekar det historisttt anfallet mot Luna, ehuru en Du-
dos as S. Qventin uppgift ej dermed, enl. htvad P. E. Müller
wifat, bliftvit tvederlaggd.) Sktil att 848 utsegla frän Irland
sanns, enligt Jrländfta annalerz ty det året blefwo, heter det i
en dylik, Ostmanncrne förjagade, och uppgifwcs äfwen dcrwid,
att Turgesiuö nit omkom. MtIII trodde sig ha dränkt honom ien
insjö. Kanske skröt någon, som dit neddoppat en Ostmannisk an-
förare, att det warit Turgestus sjelf, men denne har ändå kunnat
samma är föra de förjagttde Osttnännen på deras skepp till an-
dra kufter. Att en ny kolonisation och det i sjelftva Rom warit
Astatti syfte, se tvi af berättelsen omLunas intagande SSI-sky s a-
sting, som inlnpit med flottan i Lunao hamn, uppgör srekligtsisrs
bund, såsom den der lätsar sig tvara mycket sjuk och säger sig ön-
ska att i Christna kyrkan intagas,. för att tö saligt. Dct medgif-
w.-s med glädje af presterskapet i Luna. Han döpes. Stadens
Biskop och Grefivc tooro faddrar. Snart utsprids, att anföraren
på flottan i hamnen dött, med begäran att i stadens kyrka bli
begrafwen, hwarfiire han gifwit stora gåfwor. Han inbars xrån
skeppeti kyrkan. Allt hans folk följde, tittande af djup org.
Gs;ftoorne, deribland hans stotird, bus-os främst. Kyrkans portar
öppna-J, warljus- och korsbärare möta Mcßa hälles, men just
som liket sittll nedsänkas i graftoen, springer Hasting upp, fattar
sitt stvärd och i spetsen for sitt folk, ökadt med alla, som nit in-
rusat frätt skeppen, intog han staden, hwilken han anng for Rom-
Upplyst att sa ej war och troligett underrättad att utsigtetsne föt-
·) Allgenn Weltgesch. Fortfets. XL Vll Th. p. 432
") Frattste Forss. fkriftva om Astingi i plur.
·") Lunao intagande skedde 859, enlict Lappenb. l. c. 324. Den samtne an-
taget-, under åberopande af anna er, att Hasting och Bjorti kommo till
Frankrike 841 (ej 85l enligt Wilh. slemmet-) Fördeaget med tik« Carl
den Skallige utsättes till 857 eller 858. Lappenb. antager blott en Ha-
sting, klagande öftoer thms vertvorrtte Cttatenmaße och andras anbe-
cimtnten Angabem «
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
