Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6 Kap. Fornminnen ur 9:de seklet - 6 §. Björn Jernsida - a) Björn Jernsidas historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9:de seklet. 251’
Bjorti 825 war nng och att Herigar eller Erik redan tvid Anikars
första ankomst bestämde konungens sätt att mottaga Bisiopeit.
Men tvid nästa uttoandring, kanske efter 10 år, föll lotten sä, att
deit unge kungen sjelf skulle följa de familjers yngre söner, som
sedan sistri utwandring hade nödgats se de förstfödde i familjerna
tillträda sma fådmz got-s och garvar. Bjorii är ännu ung. Cn
Asti-mus eller Astanas-, hwaraf Fransmän bildade Hastain och
wi sedan Hasting, rimligast utmärkande att han war en A«stman,
en Ost-ing, blef hans ledare wid utseglinl en och Heri ar Riks-
ftåtlsallare hemma i landet. Linkr. 837— l) Ivar eme ertid K.
Berti i Birrti på längt afstaiid frätt sitt rike och Björti Jernsidas
tag anses började från och med 837. Se Geijers S. R. H. l:
slit f. Ctr Nomrandisk Annalift anmärker, att dertoid offrades
drickoffer i stället for rökoffer (lib-Iti0 pro Unn-ej Cn annan sy-
nes mißförstatt denne och yttrar, att der offrades menniskoblod in-
för Thor. Will). Gertie-tikens beskt-ismer afresan på följande sätt:
Dä folkokningen genom polygamin tilltagit, så att landet ej kun-
de födit sina inwanare, upplifwade k. Lothroens en gammal
lag, font alade sönerne i hwarje bus utom en enda, att utman-
dra. Bland dem tvar nn afwen konungens fon Bier cate- cie
fens-, som åtföljdes af sin fosterfader Astruan Genorri budstap
till grannländerna inbjudas andra unga män R) och sa uppkottt
! en stor bär. Krigsskepp byggas, hjelmar göras blanka, fwärd
och lans-kr stårpl16, fartyg ftjutas ut, flilttecketl höjas, segel flägta. . .
Dli tvi ej wetii mycket att berätta om Vjortt Jernsida säsorii
kung i Virdaland, må det trösta oss, att Strinnholni funnit sig
nodsakad att yttra: Olir Björrt Jernsida såsom stolkung i Up-
sala, finnes ingenting anteanadt. ,
Skiil torde wara att undersöka, om ej dett Ostrnan, om led-
sagar den unge konungen safom fosterfader, Turgesius (Tl)ur-
gnt.) WEP som 815 eller 818 skall forst ha ankommit till
Jrland, ankom 2cdra gängen 8156 unket k. Nial lll uti Jrland
ocy nedsatte fig i landet enl. Ma-grogl)egan Hist. de Nelande-
T. 1. p. 380 samt O’Halloeait Hist. of Jreland T. 2. p. 158,
na ha gjort sonen hard. Fremtingar uttryckte det bland idar allmoge än-
nn bibeljallna begreppet genom Ieensida.
«) tht Westgötar toarit stl-tre antal haribland, Ina tvål kunna sinkas deraf
att alla hos en Annalift kallas jVesigothi, fa lvlda ej ber-ned blott stall
utmärkas, att hnfmudftyrkan roar frari Civitas colllorulti Birm, ej Sve-
ncs eller Dani eller Northung
«) Wi erinra om Tlsnrgotns sasoni ett namn i Troja minor. Se v. 99.
ijaledeo fä nii namna, att på en sten med Upsalarnnor i Segersiad på
Olatid en Thnrkntr bott, sorti rejte rrnnoard dfwer sur broder Ingiald,
men att det nara ftar en sten ofroer en fader 9tlitlsnrar, rest blott af so-
tierne Ingiald, Nef och Stom, lstvaraf kan följa, att Thnrkntr tvakit en
viking, forn rvid Fadreriet död ioarit borta nr landet. Thor-kuk lvar ett
ej oloauligt Virdistt namn. Eli dylik namnes is en runsten i Alsheda, eni
Skeoperstad.-
. att riligotl bltf härsd d. ä. ofarlig. Kraka ansågs forn Seid-ofloandeqtoiri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
