Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6 Kap. Fornminnen ur 9:de seklet - 9 §. Varegernas uttåg ur Scandinavien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9xde seklet. 269
händelser? Akt emellertid göra Varegerne, hos hwilka Sklaverne
wio Peipus omkr. 860 begära en dynasti, till Danikary enl. wäkt
språkbruk, strider allt för mycket mot allt hwad wi om händelse-ene
wid denna tid weta, för att kunna qwarstå ens som en historiskt
gißnii1g. Owedersägligt är den Varegerstam, af hwilken Sklaoen
na wid denna tid begära fred, den samme, som hade sikt thjng
wid Birka och der omkr. 854 medgifwit Christendomens predikan,
långt efter det Danskarne emottogo Christendomen. Ike Birka
Upsacw så är det Siwar, ehuru deße fä smärt art wisa skam
m nyß förtit döpt lurig Olof, som omkr. 860 tillbeder Chri-
stus, de, hwilkas häfdatecknare så säkert weta, att Olof Skötko-
nung rvar deras förste Cthstne kMUNSZ hwaks lakfüks farfar
Anoundus —- Edmund — regerade i Svealand wid 837,hwars sar-
sars far Erik Emundßon derstiides war kung till sin död 885 och
hwars farfar Björn war der tung till sin död 935. (Geijek S.
F. Hist. 1. 134l. Säledes rit-ingas wi att söka deßa halfchristne
Vare(n)ger mellan de hedniska Swear och Christna Danskar,der
Vara-tk, Varan, Varund- Veringia o. s. w. tåg.
K. Olof tog 30 män «) i gißlan med sia hem, femte guld
och silswer öfwer alla måtto och prisade Christus. Detta skulle
tydligen öka de Christna mißioniirernas inflytande. Swärk qunu
wäl ej att så döpa hela armeni. Mejligen uppsteg bänvid Klår-
kabel-ga, om ej redan förut, som ett befäst Biskopspalats och kyr-
kor uppbyggdes wißt med flit deromkring.
Men — hwilka skulle nu styra öster orn hafwer i de 4qwar-
warande städerne? De, som engång förut swikit? Hwad är rimli-
gare, ärt att k. Olof lernnade några af sina höfdiftgar i de stä-
der, som i nödens stund undergifwit fig, för att upptaga skatten
och skulden och ärligt fällda den till Birka öfwer hafwet? Motfat:
sen skulle hti warit utan exempel i historien. Orli 150 sir derefter-
niindeH man i Nyßland, att man "begört« 3 Vareaiska sörste1r.
Det talesättet war mäl minst sörödasjukaiide att nyttja, då det ej
eller fullt stred mot sanningen.
Rörik eller Rurik kunde gema wara af k. Olofs slägt, om
Llos sjelf waraf Lodbroksiitten (Anlaf,Olosw.1r der slägtnamn); ty
Lodbrok war ju af Harald Hildetands stägt,hwarsfar,enl. est upp-
gift, heter Didrik, och hwars son Rörik Slanngvanbange eller
Slungetina war med i Bräwallaslaget. (Rori(us Slynge-
bovrd hos Saxo har kastat en guldring i l)afwet. Mer ätt en har
det namnet i den äldre l)istorien). Att Trllvor war ett namn i
·) Började kanske dessa att kalla t. er. sm-rveden Sum- eller Same-
lainen, liksom de kallat deti Finsta stammen de känt förlit? Och uppkom
nu del-igenom namnet Småland, font uttalas af folket S’nian lenn,
S’nnilenn, ehuru land aldrig uttalan som lenn? Se Geyer S- F. Hist.
l: lot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
