Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6 Kap. Fornminnen ur 9:de seklet - 11 §. Blendasägnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286 Foknmtnnen ur
Orh en hivar mörkar sin man — alldeles säfottt man förstod He-
rodots uttryck om Vororbaterinnorne. it)
Ur Lagnr. Harald Strömfelts underdåniga Berättelse till K-
Carl Xl ma meddelas: "Sä underlåter jag icke . . E. K. M. fö-
redraga, att uti Tio Härads lagsaga äro 5 häradcr, neml. Kriti-
ga, Albo, Kinnetoalla, Norrroidinge och Uptvidinge häradet-, som
af ålder och-gannnal bruk nyttjat stadslagswillkor, sä att hustrun
tagit halft med mannen och brodren halft mot systren, hwilfeu
ammal sedmana de hållit för lag och med stort bekymmer påstått
rg derwid blifwa bibehöllnh föregifwandes som de ock man efter
man, som en fätcr bedrift till åminnelse barnen efterlemna, att
för längliga tider stall qwinnofolten af desze härader på Brätoalla
hed i deras mäns frånwaro alldeles nederlaggt fienden de Tansta,
för hwilken gerning af tvårti, bemälte häradet skolrr toara kallade
Värns häradet och således de förmoner, de det-före njutit, kallas
Banis rätt, i det qtoinnofolken lika med mannen är·o till arf be-
rättigade och i de härader njutit på de gamle stattehemman frihet
i ptmderäntorne, hwaremot Ostrahärad — — — springefkatten,
pä hwillet allt skall stadfästelsebtef, som de berätta, wara gifivet,
men af K. Christian ll bortförde till Danmark; det hafwerocksom
not samt i landet är innnogt, till åminnelse af sådan bedrift alltid
qtvnrfolien wid sina bröllop haft för sig trummor, men för man-
nen är gämit med annat spel, orl) bära qtvinfolten i deßrr hära-
der ännu större deletr, besynnerligen ytterst mot Blekinge orl) Slå-
nc, som de kalla fälttecken kring lifioet — . . Och som bemälte
gamla sedtoana i mitt lagsaga härtill blifwit efterleswad och häl-
len föt· lag och nn arfsrätteu fordelaö, som härtill warit bruklizt
efter land-sk oih stakslag, htvarnnder ock presterskapet förstäd, sJii
nnrerställer jag« —- -— —- . Härpå följde K. Carls resol. ———
«Hafwe wi i närer resolverat,attdä någon twistwid arfsdeluingar
dem emellan opkommer, den samma efter tvär allmånrra och finr-
damentallag och förordningar afdömmao skall, men eljest kunna tvi
·) Se harofiv. p. 41 och l73. Häradshöfd. H. J. Wiesel hade for lttlt är
sedan hert, att atoinnorne delat sig, fri att dii några soft omarinade trat-
terade alsterre,lte1de andra kommit med de dragna stoarden oct) ionnnit
segren — en risigt, som förenar de nn anträffade eliter traditionerna Att
en Seid- eller trolldryck fan tvätta kärlek, ar en manlig alltnogeföreställning.
Prosien Hagelberg i Tolg anför l844, att Värendsgwinnorneobragd omtalas
i Nor«rtoidiane salnndax «efter flntad traktering tog ytoar qioinna ttn karl
och lät honom lägga hnfnntdet i sitt nttoaldaa knä, för att betjenas pa
ett satt, som kan anses som ett inbrott mot Kanunaiarembcteto lofliga nä-
ring. De insomnade dodades.,« Prosien D. Tlieolander anför berättelse
fran Moheda, "Bärendoqioinnor gjorde gästabud for Danstarnc, betjenade
dem fa« som nyss antyddes okl) när Blenda blänkte med.sin inif, toar det
teetnet till angreps-. Prosten Ostberg anför, "att i Ostbo är bett före-
ställningen temligen allmän rörande qtoinnornas i Värend feger, att dege-
nom ymnig trattat lullade sina siender till somna och da toid ett ginoet
teckeii stnro halseti af deii sofwande, htvilket bedonnnes som cU IVlIEkl kritis-
Iit ". Att en Seid- eller trolldryck kan macka kärlek, är en meningsut-
foreställning och att stark dryck fole af somnighet är ett allmän erfarenhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
