Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6 Kap. Fornminnen ur 9:de seklet - 11 §. Blendasägnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9:de seklet. 287
wäl i nåder efterlåta, det de sens emellan mage förenas och un-
der (unter) sig bruka sådan mana, fä länge ingen strid emellan
deiii om slikt uppkouuner.« K. Gustaf lll antog i sin ånyo stad-
fästande förordning as d. 26 Juri. 1772, att det war «af Riksl)i-
storien bekant, att Värendslandets inbyggares mödrar gjort sig
till en sådan förmän förtjente«. Medwetandet bos folket är lik-
wäl större, än wetcmdet i historien. När i 1688 års kyrklag
trummor och militäriskt spel förbjudits under brudens färd till kyr-
kan, fann Kronobergs Landshöfding sig befogat-, att bönfalla om
ett undantag for de 5 häraderne i Swaland, hwilka förbudet wäl
hufnntdfakligen afsåg, och K. M:t medgaf dem sin gamla rätt ge-
nom en Forordtiiitg 1691. Qwinnodrägten, som numera är af-
laggd, sinnes utförligast och trognast skillrad af Värendsbon Carl
d. Linife i deß Skanska resa 1749 p. 41 följ. J Forßells Ett
är i Swerige ses en Värendsqwinna i sm skrud. Samma bläa
kappa med det dyrbara bälte, som fordom utmärkte en Völa eller
Veleda, möter oß här. Silfrverkedjans läs-V)fästes ofta päbröstet,
alldeles likt de gamla spännbncklorne Förklädet, liksom kiorteltt,
blått, strumporne röda, liksom fälttecknet (bältet), as kläde med
gullspetsar. Här utmärker den röda färgen säkerligen den blodizja
striden. Hwardagsdrägten är blä tröja, blått lift-tycke och bläkjor-
tel, ej sällan blä strumpor och «blärutigt" hufwudkläde.
Om tiden när detta slag stod, deroswer ett så mäktigt monu-
ment bliftvit rest i sjelfma folkets författning, ha de mest motsatta
meningar, ofta lika gruntlöft framställda, under de sednare 2:ne
sekterim bliswit yttrade-.
J Smålands Bcjkrifn. uppkifwes är 2493 e. tverldens ska-
pelse och det har upprepats på era tällett, äfwen der niigon kri-
tik borde förutsättas. Det årtalets uppkomst är ett erempel pä
tvär-ii «menlösa tider«i ljistoriesorskuing, som knappt torde i någon
annan historia ha sitt motstycke. Sägnen uppgaf, att qivinnorne
segra i kung Atles tid. Cn häsdaforskare slog i J. Magni Chro-
nika, om ej K. Atle der war nämnd. Nej. Men dee nmr en k.
Ale, hivat-s namn allena anföres. Derpä följa 5 andra kungars
natten, också utan det instifta tilläg;3. Följer så Berik, som utförde
Gotljerna ur Norden. Sotrt detta utförande, den tideii man bör-
jade Gotheknas historia frätt Japhet, hade fält årtalet 2493 e.
w. st., så blef det årtalet för qwinnostriden. Hari war Jol).
Magnus alldeles oslyltig Ht111 jkillrar wißt en dylik strid men
långt in i 9:de seklet. Ragnar Lodbrok krigar mot en SivarFrö,
en qwimtofkämmare, lnoarwid Regtter biträddes af en här af
qwinnor, kommande i full rustning. Skedde fördenskull ett häf-
tig kamp W båIM sidor, der de ädle qwinnor bewiste sig så man-
ligen, att dett qlvinnostänunaren Fro bles af dem asdagatagen«
«) FMIIell af denne liknar mycket Amazonpelierue- Se Bernds Wappemoes
pl. I. n. 20—24.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
