Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6 Kap. Fornminnen ur 9:de seklet - 11 §. Blendasägnen - 12 §. Gorm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sort-minnen ur
Holstcnslandetö konung
’an si om windögat Sk) såg.
an s g hwarketi himmel eller jord
För Kerstins hostniin blä·
Ntt utlemnades fästmannen. Dylik dikt har säkerligen hast
någon anledningi folkets seder Procopitts låter en Inngfru
frätt dctt mythista ön Brittia ansalla den Tyska Warner-kungen.
Möjli twis kom Hardegon frän Norge med dcit äterwändan-
de Björn serusidty sitt farbroder, för att biträda honom, som
wid sitt andra motgång i Brittanniska riken tvar sör gam-mtl, att
som tvid sitt forstii motgättg beifwa sig till Medelhafwet, med
liRoms krona« till sitt «höga mtl««, utan nu torde ätetwändt till sitt
första rike wid Ostersjön, der möjligen en Ostgötifk slägt tvar
att fördriftva. Jtmebär ej Joh. Magni upp ift, att hans Björn
tdeii femte) toid 883tillbakadriswes, en motg"ng,somt1)id den tiden
träffat dm återkomne och at Haugi eller i Kalmar regerande k.
Björn? Men län e lesde wal ej nu en gubbe, som tvar minst
60—70 är, och om, känd med det i Brittannien gisna namnet
mt synes söranlätit att hans namn gass ät en ort nedan sör Kal-
mar («Jernstda«). Hade Hardegon stupat under försöket att med
det öfriga Virdariket tnförlinva det till sin gamla sjelfständighet
äterwända Värend, fä ar ganska rimligt, att Hardegons son Gorm
mot 9:de seklets slut möter oß som kung i detta Ostrike.
12 §. Gorm.
Sotn 22 Gorm sedan i Danmark utrotade de Anstarsta
planteringarne, är ganska« antagligt, att han med lika hedmik ja-
natism betedt sig i sitt Osttike. Och då bliswer det förklarligt ,
att när Erkebisk. Unni, 70 är efter den förra Erkebiskopsvtsttanw
nett, besökte Birra, Christendornen befanns särdeles sorsallen der
han uppblomstrat så hoppgifwande i Asti-taks och Remo-kis dagakz
Som Gorm sramstät såsom sjelfständig kung t Ostrtket, da
han uppträdde som bildare as den danska monarkien, knä tvi lhar
ätminstotte anse hans sä omtwistade tillnamn tillhöra oß. Hoettns
ski öswersättes as äldre ester nya Jsländskan med dum, fan-g.
«Nt)are lärde ha styrkt att ordet betyder hivad tvi kalla stUgUgriss
blott i »hemmet bildad, derföre plumpare till ätthiworne. Dä
Swen Akeßon i stället kallar Gorm löghæ, som fotklaws tysd
den läje,") kan man dels sluta,atthedningarne med Loke utmark-
te den onde och att Loke således wäl ännu warit en Gud for hed-
ningarne, dels att heimski kan ha swenska betydelsen hemst, fok-
«) enstket i Danska o Skänska, metr ej i Stnälandsspräket·
m’) ån kallas Satatt af cåtnölands allmoge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
