Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7 Kap. Fornminnen ur 10:de seklet - 3 §. Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102de seklet. 301
ty de hade fört henne till en ö, der hon tillbads som en Gudin-
na. Detta kan ej så liitt wara en Upsalisk kung. Enligt wanliga
meningen skulle det då wara k. Erik Segersijll, Björns son; men
han, som dör 994, har wäl lika skvätt kunnat wara Harald Hår-
fagers mäg, som hans farfar Erik Emundsson, som dog kort efter
det Harald Hårf. gift fig. Och ingenting ger oß skäl att i Swearike an-
taga en Gudinnedyrkan, som kunnat svara anstötlig för en Ha-
rald Hårf—s son. Deremot kände redan Tacitus-, att Svionerna
continuerades af Sitoner, som dyrkade en Gudinna och regerades
af en qwinna. Finns någon upplysning om en k. Erik, som re-
gerar någorstiides der i 10:de seklet kungar funnosiSwerige, utom
Upsala, och talas något om dennes giftermål med en Norsk kurr-
gadotter? Ja, måste wi swara på frågan. JTrollefetmiljens gam-
la urkund, som 1650 framdrogsi ljuset och fanns mycket öfwer-
ensstämmande med förut i traditionen bewarade förhållanden (Baa-
zius hadr långt förut anfört Gunnar Gröpes namn wid utdrag ur
Sigfrids legend, hwilket namn dock wid eller ej långt före denna
tid torde inflickats i en Cov. af legenden), anföres att fadren till
denne Gunnar hette Gericke eller Hernicke, (rimligen Hericke),
gift med Gruffa, dotter af en kung i Norge. Att Erik skrefs
Jerker och Hericus, är allmänt bekant. Att Gunnars fader gifte
sig omkr. 830—40 är mäl ganska antagligt, då Gunnar skall wa-
ra den förnämste af Vareitds Ællismän 58 ar efter 940. Hår
synas 2zne källor, som uppwiillt så afskilda frän hwarandra, an-
gifroa samma sak, hwarföre, dä Gunnar är den förnämste under
Olof Upsalakung 998, hans fader wäl må kunnat wara den för-
nämste, dä annu Upsalakungen ingen makt hade i Småland. All
anledning är således att undersöka, om ej k. Rings söner delat
faderns rike, ehuru förminskadt sedan då han i striden förlorade
det Bleking, som den andra sonen sedan formligen måste afträda.
J slik händelse fä wi nu först bemärka Värends kungatal3
sedan Möees och Olande.
, Värend. ,
Enligt en nyß anförd läsning af Runamos runor, har Ali
först swurit Hardegon trohet, men sedan brutit den. Dä Hai-de-
gon landnamade Bleking, kunde en Ring ii Möre) wara hans
hufwudsiende. Riikg synes ha under Garms manliga ålder nödgats
lemna honom sitt rike, men Ale eller
1. Alle regerat Värend, som nu behöll sin urgamla eller sick
fin egen lag, då den öfriga delen af det gamla Virdariket föll
under Skånes eller Götalandens lagsagor-. Men denne Alle synes
ej ha bott på Ingelstiid eller i gamla kungaborgen, utan på Alle-
torp, således snarare ha warit en lycklig harförare, som för sin tid
styrt det land han räddat, än en ättling af gamla kungastammen.
Denna se wi uppspira i
2. Erik, "Gerik eller Herik, som war måg hos en Norsk
kung" i en tid, då ingen annorstädes lätteligen kan wara i fråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
