Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7 Kap. Fornminnen ur 10:de seklet - 3 §. Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302 sort-minnen ur
såsom hetande Erik och regerande i Swerige, gift med en Norsk
kungadotter, neml. omkring eller en tid efter Harald Härfagers
död (934 E- 35). Enl. Jsländska sagouppgiften är kungadottren
Ingegerd, dotter af Harald Härfager och eget som beskyddare Half-
dan, en af nämnde konungs söner, hwilken förargas af att hans
syster d ekas på en ö «), dit man fört henne. Denna ö är wäl
rimliga Helgo, der hedna Gudstjensten rimligen fortfor, tills k.
Olof Skötk. doterade Wexiö Christna kyrka. Att en son af t. Ha- i
raid Härf., anser Seiden, qwinnoeulten, som en trolldom, bör J-
ej förundra oß, dä wi weta att Erik Blodöxe lät dräpa 2xne bed-
der för öfwande af Seid. Enligt traditionen heter Gerichs gemål i
Gruffa och är dotter dels af k. Erik Blodöxe, dels af "en Norsk l
skattekung." J Trolleska Urkunden kallas Gericke Höfding iWerm-
land. Dä hans son är det i Wernsland, tro tvi att ett mißför-
stånd hos en afskrifware gifwit oß ni för us.
Gunnar Gröpa, den siste, han, som säg Olof Severi-
skeäswen wara Vätendskung, bär i namnet Gunnar ett slägtnainn
hos Niffelungarne. Gröpa anses wara ett uttalat Grussas fon;
snarare törhända ett namn, som tillaggts af nägon, som sett deß
familjmärke. Enstämmigt uppgifwes han wara stamfader ät Ulf- T
faxarne, hwilkas äldsta qwarroarande sköldmärken likna grepen
(gröpen eller grojpen i Wärend) af en Ullsax, således en ny
måne, en lam-ten Sedan man glömt bildens betydelse togs den
fbr en sax, kallad Uldsay i Danmark och Norge, mera ridderligt
Ulfsay i Swerige och wäl derefter bildad pä många sätt, som
skulle föreställa en wargsar. Canntius kallar i sin genealogiska
skrift om Danmarks äldsta adel pä Lunds Bibliothek, Uldsararne
för en Hallandsk adel. Men en dylik halfmäne som Uldsarwapnet, har
man funnit pä en graf,der Sagan utmärker, att Iwar Widfamne dött
och der man läser med sornrunor eller nästan Celtiberista bokstäfwer
Ivar. Om figurens likhet med eii lunulæ bild, enl. Gesenii för-
klaring af ett Phoen. Monurnent, är yttradt hämta-. p. Lili.
Om nu Gunnar warit en ättling af Iwar Widtfamne och denne
af Rit, fä kan wäl den mänbilden ha lita anor med sjelfwa Ma-
hometsbetännarnes mäne, som syntes pä deras fanstänger, sedan
de ärft flera Phoeniciernas kolonistäder (t. er. Tuiiis, sa kalladt
af Thanith ic.), deraf nu Muhamedanska röfwarnästen uppstodo,
liksom Skandinaviska Vikingaborgar uppstodo, der samme phoeni-
cier egt kolonier wid Bernstenskusten och der man finner att Nat-
tens Gudinna, mönans moder, liksom i Karthago högst dyrkades-
under det man mindes, att ett skepp hitfört den första sädess.
Stoltheten brast ej Riddame med Uldsaxeii. Det lär warit en
dylik, som på tornerspelet 1284 på gränsen mellan Siiserige
och Danmark således rimligen i Södra eller westra Småland,
«) Wi få i flutet af detta sekel se en Frejs hiisirii frätt öster i Stoerige
aostmooo fly tn( Norge. s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
