Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7 Kap. Fornminnen ur 10:de seklet - 4 §. Emund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10:de seklet. 309
antaga mindre ån någon eller några personer bekanta med hwar
qwadratmil, der gränserna uppdragas, forn hatts handtlangare,
måste, för att ej förgåfrves ha haft allt sitt beswär, wäl åtmin-
stone ha sträfwat att undrvika fel sorn ett barn borde kunna upp-
tåckaz men ett dylikt är hoppet i ett andetag från Wenerti till
Brömsebro, under det han förut ofta uppgiswit flera ställe-namn ihsvar-
je socken mellan Westergötlatrd och Småland. Dertill kommer-,
att en uppgift möter, som, så besynnerlig den lyder, likwäl stad-
fästes af sednare uppdagade förhållanden. Wi mena Kinnestens
kyrka, der 3:dje stenen war rest. En christen kyrka i Småland
wid Fygdisrvik, en wik af sjött Fegen, i gränsen afWestergötlarid,
Halland och Småland 954, eller 44 år före Sigfrids ankomst?!
Och likrvål firmas skål att så antaga. J ProstenGaHlanders upp-
gift till S. Rogberg omkr. 1750 ") och Prosteri Ostbergs uppgifter
till Lagergren omkr. 1840 anföres, utan all hånfigt till "eemplum
Clnsislianum Kinnasten" i Agapets bulla, och utan att den sed-
nare känt den förres uppfattande af folksågnen, att hår i oktett
wtir en kyrka, medan ännu hedningar bodde allt omkring; men
sedan byggde en hedning Bose Bosebo kyrka, på det hans hus-
hållerska, eller hustru, enl. Gaslander, som war christen, ej skulle
bli så länge borta wid sina kyrkobesök — berättelsen teßutom till-
räckligt prydd med sagor orn underwerk. Nåset,derde3 provinserna
mötas, heter ännu Kinnanäs på Hållstriitns Charta. Kyrkan he-
ter nu Sandwik i Westbo. J Archiv. Smol. l. c. anföres säg-
nen, att då Sigfrid kom från England, tog han mågen håråt
från Danmark, ät frukostsSandwik,middagiFemsjö och aftonward
i Tutaryd, hwarföre deßaZ kyrkor woro offerkyrfor. Hår ärfåledeö
ett minne af en kyrka wid Fegen äldre ån Sigfrids mißion. Att
kyrkan wid Fegens sandwik haft en egeit märkwårdighet, ja, att
hon warit kyrka för de kringspridde christna i hela wida nejden,
förrån ordentliga församlingar kunnat öfrverallt bildas, synes man
wiil ega rått att sluta deraf att de aflägåttast boende årst af sina
fader föreställningen om skyldighet att underhålla denna kyrka. An-
nit 1725 woro offren tcll denna Ossecskyrka så stora, att Dom-
CAPitlet i Wrxiö medqaf Kyrkoh Gaßlander, som beklagat sig öf-
wer« förmaltnitiaens beswärs, 10 dal. S. tn. årl. då en ko gållde 6
daler, då Klocktrren förut hast 3 daler. Dylikt har djupet rötter
och uppkommer ej af förfalskade bref. Gaslktnder ansag att nam-
net Sandwik gifwits, såsom fateriet Sandwiks kyrka. Det an-
tyder ert sednare tid.
Wi drista, under Hallenbergs stöldbetåckning, gå ett steg
långre årr han, och förklara, att wi knappt begripa, huru man i
14:de seklet, då rviil förfalskningen skulle skett, kunnat weta, att
Kinnestens kyrka kunde, såsom nu år ådagalaggdt, styrkas såsom
den der warit till 954, utan att, då bresroet framdrogs, man kun-
«) Archiw Smol. ( B. n. l72.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
