Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7 Kap. Fornminnen ur 10:de seklet - 4 §. Emund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10:de seklet. 31 l
Kniippt skulle wlil Gormska huset dröjt stan 880 till»1080·’att fä
sin eröfring af Bleking genom en offentlig handling erkänd. Wi
da redan anmärkt ett skäl att anse, att der ganska tidigt föran-
staltades om ett Landnania—placat, inhugget ester tidens sed i ett
berg. DS Diplomer bltfivit bekante — och det skedde handihand
med Christendomens utbredning —- sa fordrades nog ett diplom i
en så wigtig fråga.
Wi upprepa ätet-, att urkunderna i sitt närtvarande skick äro
fragmenter, och det asen afskrist sot bruk wid gränstwister i
Westergötland, som tvid aiskrisningen kallats "wårt land", der
Bullan har Vestgutlsia. Westgötarne ha med skal kunnat sluta
sin atskrift af gräns-urkunden, der namnen På Westgöta gränsa-
ne slutat. Ajrven wid asskrifningen af Bullan med stadfästelsen,
ha de stannat hår, men liknnil tillaggt det som tydligen utgjort sista
raderi. Derlgenom uppkommer en öpperi orimlighet, som ingesn
förfalskare skulle låtit falla sig till last: . . . "med Losniis (nära A-
mal) och så i Wenern, wid hwilket ställe ställd är Brimsesten
mellan Bleking och Möre". J förordet till urkunderi i tunen-m-
plaret stär: "faemti hwitae sten. Sætti brimsæsten mællir blecengs
ok möke"·. J Bullan: "q(-intus dietis- lispiz albus, sexttre est
iii-ris Brimsirm inte-is Blekingiam ök Moireirin sitirS." Just fram-
sör deßa orden torde lacunen wara, så att hivite sten warit när-
maste stenen intill Brimsestenen, som war den siste på grönseti
mellan Bleking och Möre, der tvål en sten mar längst i wester,
en längst upp i öster. Just det Kalmar och Kronobergs liin stöta
beggedera intill Bleking står en Hwitasten jemte en Hwitagöl,
enl. Lösgreri, som ock anmärker, att Brimsestesi ej ligger kvid
Brömsebro, utan wid Brömsebrobacke z mil högre upp nå Tom-
tebiicks egor (Löfgr. Kalm. o. deß st. 2:83). ’) Mojligeiihar tatu-
nen ej warit ratt stor och blott 6 stenar resta. Ty som, ester mät
tanka, Värend nu lnvarken tillhörde den ene as deßa gränsregle-
rande kungar eller den andre, så torde blott gränsen mellan Möre
och Blekinge och Westergötleind och Finwed ("vart land oc Fintved")
har bestämts mellan Swea-, Dana- och Vrrdakungem Om Ost-
göta-Smälandsgransen torde inga twister fören-arit. Smålands-
gransen blef nu mot Upsalakungeris rike wid Westgötasidam srån
Danaebcee, eller (2:dr.1) stenen wid Danabäck. svin enl. Schlyter,
stått nära der Gryteryd kyrka i Westbo gränsar till «.Halland, till
stenen wid Kinnesteiis kyrka (3:dje stenen) mot Ostfrsgdi, sjön
Ostsegerr på gränsen mellan Kinds härad i Westergötlaird od)West-
bo i Småland. Spadi en sjö mellan Kind och Westbo , Spa-
dabon, byn Spadebo i Bursemds socken i Westbo, Braergl)sior,
troligen en sjö på gninsen mellait Burseri)d och Voscbo socken,
Tolersior, trol. en sjö i Bosebo s. der ock Satrsior lar ligga,
·) Brömsebrofredett slöts deremot på en liten holme midt i än, der 2 runda
sandstenar as i alns höjd, pli htoilka Commißarierna suttit, anmi syntes,
då Nils Westman tillsires Utg. as Sw. Mertiir. d. 2 Maj Uss-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
