- Project Runeberg -  Ny Smålands beskrifning inskränkt till Wexiö stift / 1. Historia /
324

(1844-1847) [MARC] Author: Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7 Kap. Fornminnen ur 10:de seklet - 7 §. Olof Skötkonung - 8 §. Sigfrid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

324 Fornminnen m-

Eddome siillra. Och iSwiarväldet trodde de wäl cinan ett
sekel påssitt hedniska religion med få undantag. Jnottr Thors-
ettltett tvar Thor sjelf aromer-tens gnd. Jnotn Vanereulten wid
Ostersjoknsterne tvoro Frej ö: Freja Numan för ärswert, frukt-
samhet m. m. Derom fe ltltde kap. Och som på ten ort,
der Freja-prestinnan bliswit baswande, strar följde otro på den
gamle enlten, och Sigfritsleaend tvisar 997 eller 998 eller
beage dessa år ett «omätligt« assall frätt den gamla hedendom jnst
i Wärend, synes mest troligt, att uppträdet der skett och för-
berett hivad som sedatt följde genom Sigfrids ankomst samma
eller« följande aret. Terigenom blir ock förklarligt, att Jöländske
författaren talar så obestämdt onx stället, blott wetande näm-
na att det låg öster ut — (wid Ostrabo ?). SE) Hade det stetti
det för Jsländarne bekantare Upsala eller Westergötland, så hade
nog orten med mera bestämdhet utwisat6. Smalands solkminne
har djupast bervarat Frejafestersne, då 2 kor skulle traga tvag-
nen till det stalle, der enlten skulle östvas — wanligen tvid hwar-
je kyrka upprepadt såsom något, som skett före den första
kyrkbyggnaden, då stridande meningar funnos om platsen för fyr-
kants anläggning.

s §. Sigfrid.

Sigfrid, första erkända namnet hittills i Smålands historia,
bles den 4:de Bistopert inom deß gränser. Htm tvander sig, kal-
lad af St-ae«-.kouungen, först till Vörend och har, efter legen-
den, har rlanterat en blomstrande Christendom, förrätt ban upp-
söker den kung, till hwilken han sänd-W. Detta måste ha sina
särskilda orsaker.

Tidett för Sigfrids ankomst utsätta wi, enl. Hallenbergs
snillrika eonjeetnr, till 998. J Dim-. Minoixstocklnstar Mchll,
der Vlll kan minst wara mißskrisning och något annat 8:tal» kan
ej gerna tvara ifrå,ja, då k. Olof Swenske wid k. Swen Ottos
sida tvann sni seger (i Sundet, enl. Adamtth öswer Norsta k.
Olof, enl. sl«-ra sammanstämmande intyg såsom Christers och Erik
Segersall iinnn lrsmer och regerar 988. Redan 1003 predikar
Sigfrid i Eigttttttt (el)nrtt ej med dett framgång som i Werjö).
En Ung man frun Island Funer tvar der då på ert handelsre-
sa och hörde ett tal af«Sigttrd- (l,nvari Finn Magnnsen med skäl finner
namnet Sigfrid ME) och toederlade grundligen Hnnrlids astrologi-
stet meningar, som forntid-ens stvärtneri och öfwertro, wisande
honom fran werlet till Mästaren, Gud.

Genom antagandet af denna chronologi behöswcr man ej infal-
la i dett besynnerligheten, att, lydaitig derti, som tro hwarje upp-

’) Jmfr. 7 fab. s §.
") Ann. f. n. Oldf. l840–s41. p. slo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:42:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysmal/1/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free