Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7 Kap. Fornminnen ur 10:de seklet - 8 §. Sigfrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10:de seklet. 325
gift om Sigfridi Wexiö, som träfftts i ett Igiändtk sagt-,
Hiwäl Utwptl det sök Eiffels-« då i BMW-intimts Lunds-NF —- det
Breviarium, som nyttjades i samma Lund, det- Sivert Otto bot–
jade bygga en större kyrka — det heter, att Swen Otto nar
den dantke kung, forn wid ankomsten till Danmark niot-
tog Sigfrid —- Uppchadt 1 Brtsviitriuttt Scan-Inc.
När fräga blifwer om Sigfrid, fä bekänne tvi of; sirar in-
stämma i Hallenbergs omdöme om dett förnämsta urkunden för
kännedomen om Sigfrid: den i Swerige författade berättelse
om den Christne lärareit Sigfrid . . . förtjenar mer för-
troende, ött hivad en eller Aue munkar på Islattd deront
anteckstat efter långwäga ifrån hämtade underrättelse-ta
Mycken möda är atnvänd för att intralea och sedan ej min-
dre för att äterigett utreda Sigfrids minne. Dä Jsländfke Sa-
goforfattare wille görtt fine hjeltar fä namnkunniga som fte kun-
de, sä tillegnades dem lätteligett mycket som man wißte ha stelt,
men der man ej kände sjelftve tverkftällarens namn· Mait borte,
att Stoenfkc k. Olof tvar döpt af en Sig. . . Mait kände en Hof-
bifiop Sigurd i Norge i k. Olof Tryggtvasfons sällskap. Dernä-
fte bli ett. Och tvi mäste sedan upprepa det, fikt- att fe lärka ut,
och fornektt egna källor all trotvärdigljet Stöllet, som katt reda
det Jsländartte hoptraßlat, är Ltdami framställning af Nordens-
utißionätbislopar tvid denna tid. «Forft, heter det, kom Iott
Bttkop Holst-ankas Episcopm), fom omtväitde och döpte kungen
, och folktt Hottom efterträdde Greintkeil Biskop, fottt war
f t. Olaphg legat till linoan Erkebistopen (m)ß förut stär Llapl)
« Rex ök martyr)z i tredje rummet kom dett Sigaft«id, font pre-
dikat biand Sioenslar och Rom-män Oa) han fortlefde ända till
tvär tid. Deßutom flera proster af utmärkelse-« Längre fram
nämnes, att till Erkebisk. Lilientius ll kommo, för att aflägga be-
rättelse otn tillståndet i Nordisia linkan, en biskop frän Norge och
ttvä frän Sirerigez dett feTnare bland drsie är Sigafrid c: Sve-
dia, hwilken, efter berättelsens afgifwande betat-kad, ätertofsnde till
sitt ntiszionsort Det är mellan 103J ole 10531, säkrast 1029.
.- Denne Sigasrid hade dött i Swerige i hög älder in i Adami tid.
s Omkrtng 1029 lefde toistetsligeu ett Biskop Sigurd i Norge-,
’ men att han ej kan wara Atami ol) Legendens Sigfrid, ligger
. for ett oppen dag. Vist. Sigurd flillraS af Snorro Sturlefon
; fafom en k. Knuts i England partiman, fom reicr i Norge for
, att fot-bereda uppror mot k. Olof dett helige och lägga heltt Norge
j under Knytlingamait. Sedan, heter det i k. Olof d. Hssliges
’ Saga, i. Knut ttnterktsfwat Norge (it)28) och dir insatt Hä-
kan Jitrl till Z)iiksföreständare, lenmade han Jar-tett en odofliissop
Sigurd af dantk flägt, hwilien länge watit hos ks Knut.
Detttte bittop toar af ett ganska häftigt finne orts uppbläst i
fttt tal. Alltid gingo hans ord ut pä k. Knuts bästa, det han
fokte främja allt hivad han formäth men han war k-. Llofs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
