Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7 Kap. Fornminnen ur 10:de seklet - 8 §. Sigfrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328 Fornminnen ur
Men äfweii med den antagna flå tsiapen, hurtt ät det dock
möjligt, att Sigfrid kunde ha en blomfgtrande församling iVärend
af redan döpte, förrätt hatt kallas till Swerigeö konung? Och
hivadan kommer, att en kyrka sinnes i Småland wid Kinnasten
954, enligt nrknnd, som ej så lätt betvifas wara falsk ? Hwadan har
folksagnen hemtat sitt uppgift, att Sigfrid tvid sin ankomst träffar
kyrkor både der han äter frnkoft, middag och qwiillstvarde
Wi förklara ater, att detm nästan förutsätter-, att den An-
skarfka planteringens frön af Gormika förföljelseftoriiien förts frätt
Kalnmrknften in at Värmd. Och om nn de christntt presterne och
deras tvarmaste åhörare, flyktat till dett ort, dit Gortns walde ej
sttsäsctte sig, den ort, der hans fader torde fallit, få lär tvälsztärends-
bornas och deßa Christnas gemenfamhet i hat och afsky for in-
kräktaren närmat dem till hwarandra, få att Christendomen der-
wid fick ätt bättre ingaiig hos Värends inbyggare. Markligt är,
att folkfagnen framstaller Blendas kamp i fpetfetr af qivinnor sli-
fom hedendomens sista storwerk. Häradshöfd. H. J. Wiesel
skref1745 (brefwet finns i Arch. Smol.), huru han hört be-
rättas, att slem kyrkor äro byggda af stöldmor, som segrat ofwek
landets fiende i den namnkunniga qwinnostriden. Blenda byggde
Bledinge, WisbI Ltdislanch Piåta Pjettert)d, Agunna Agunna-
ryd o. f. w. Sjelfivet andan i denna fägn fot-timar att benrötas
annorlunda, äti font skett af Gabm, otn ock bokstafwen det för-
fkyllat. Offerkyrkorne hänwifa till en tid, då ännu ej Ofiverheten
war Christen och stödde presterstanets fordran på lagbestäntdt un-
dertxållande utaf kyrkot«ne, hwarföte dc kringspridre christna ansa-
go förftnskt)idighet,l)iv.1rl)elst de bodde, att bidraga till detta
underhållande. Sri kunde bidrag ej länge sedan fas till dylikakyr-
kor ånde från Tyskland. Orh möjligen idoro deßa första kyrkor
frätt hedendomen eröfrade tempel, font renats med eld (ej "upp-
brånts«) till Herrans tempel. .
Sigfrid predikar Gtth ord. Ctt hand ingångsfpräk war-
hnilkin font ey watdhir annan kikna föddir metl) vatti ok
thöm halgl)a anda, han tkall ei inga i himirikis rike. Eli
annat war: hnitkin thiidh syndogher man lætir angra sik
sina syndik: tha settlo alla hans synde- foiglömaa (trol.
Hesek. td: 21). Och hans förstzi mal tvar ej, som i Norsta oin-
ivändelfe-ansträngningarne, att f.t folket att låtit döpa sig, utan
att, öfwertvgade af predikan, aflägch den troobekannelfen, att de
kendos wid wara Herra Iefcrtri Cl)t«istiisvt, ar han war
Gndz fon. Deßti npptkrefwos, ty deraf minskades frestelsen till
ätet-fall. En katechumen dog i lnvita vadnm. Ctt kors sattes på
hanesv graf, oaktadt han ej blifwit döpt fore sin död.
Förriiti Sigfrid ännu borjade predika, mar ett thing, derpre-
dlkandet bifölls. Kungen wetr ej på detta thina, men anda egde
Vårendsborne att besluta, det Christendomen singe predikas. Se
härofwan 6 kap. 1 §. p. 223.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
