Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7 Kap. Fornminnen ur 10:de seklet - 8 §. Sigfrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i():de seklet-
. Wi må då äteruopsöka de för blott legendsraser förklarade
Uppgiftertie om tvär Sigfrid.
J en Hymn heter det om honom, att han war as Engele
kungabökd ((-x prost-lysa Angiurum reguer tsk-gin) Wi ha allt
skäl att ej anse denna omanliga uppgift, dä frtigti är om tvära
äldste Mißionärbifkopar, blott-som en poetitk prydnad Haristoal
af Värend, då han fages wara kallad af Sioeakungen, Värends
Ailis-mäns förmåga att förstå honom utan tolk E) och mera sä-
dant nästatt fordrttr att roi antaga, det han är fran ren tisl
Jrland utflyttade Virdijkri kolonien. Oli skältan drrwid ej fak-
nas att tänka pä kungastäaten Joar eller Inge-ar, Lodbroks son,
hade ju sonen Siktrie, enligt andra läsarter Sigfrid, soin dräp-
tes af sin broder Anlaf (Olof) i Dublin 896. Deii Skandinavi-
ska kungaätten i Northumberland upphörde att regera der 952.
Flera tethroniserade kungaätter fuunos wäl nu uti Ji«land,frän de
smä riken, Ostmännen först upprättade. Sigfrid är, l)e:erdet,frän
York. Monne ej ett skriffel insmugit sikt for Tork, eii af de Ir-
ländske smäriken , som nu innehades etter nyligen innehafts af Ostman-
uakungar? NRJ Wid denna tid tvesro Lodbrokidernao ättlingar uti Jrs
land Christna och kunde wäl ej ha förgätit, hwarifrän deras fä-
der kommit samt önskat sända dem en Mißionär. Fioad kungar-
ne hette i deßtt små riken, är ej fullt kändt, men Zikert är, att
tvi i Annaler eller i Lappenlsergs citationer träs;"attianuretMilted,
juft Legendens kunganamn, utan att tvi nu kunna erinra oß hwar.
Att Sigfrid kallas Erkksbitkop, har ock räknats till legend-öfwer-
drifter. Utan tioifwel utrustades kungaättligen som Mißios
när-biskop, sä att han egde wiga prester i det stift,han kunde bilda,
men kände den Jrläudske uiyntigl)eteu, som utsände honom,att Bi-
skopame i Nordeu sluåle stä under en Thsk erkebiskop, fä torde den
wäl skaffett honom erkebiskopäisj tvärtighet af Pafwen, d. ä.
rätt att wiga och inseeetera Bisfopar, utan skutdighet att ftä un-
der den Tystc C« B. Meri 1029 se wi litwäl Sigfrid gena reda her
LibentinT Legendeu har dfi blott misstagit sig om stället ol) ti-
ders, da han uppoffrade sin Archipresulatljta toärdighet. Snarare
har dm Christne kungen i det Jrländsta Oftmaniairiket fokt den
hedniska k. Otof Stoenskes tillätelfe, att fa sända en m«s;i»onär
blellld fina fränder «tn Urinis pa- lilnis" eller llil Pcc Swenskel Osit"l-
ket, ätt deit seduare sjelf begärt en dylik, efter han ej later honom
komma ttll sig strar, utan sorjer Bisiofseito onnoäudelseiverkfam-
het i Värend och af bestrifningen på ett der häkten gudstjeust sin-
tar, att de ifrågasatte mißionärerne dit anländt. J dylika fram-
ställningar har legendstilen stort inflytande.
«) Deremot försttis ej de Engelfke presiet·, Olof Truggwasson fört med sig
till Norge, af N:rrinäuueu· Se Oddur Ulunkø Sagn af Olafl
Tryggrvafyni kap. 48.
«) Se häroftv· P. 254.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
