Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9 Kap. Minnen ur 12:te—17:de seklerne - 2 §. Swerkerska och Erikska ätterne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12:te—17:de seklerne. 245
Ramqroilla kyrkogård 1765, på 100:tals dylika, sunna wid Wad-
stena 17865 på 22 dylika som enl. Sjöv. finnas i Lund; draken
som finnes på en runwård i Westergötland; kanske draken, som
finnes på den sköld en krönt man med riksiiple och yra häller i
Filan KyrkoportaL (Scheffer. ile Antiq. R.sv.insi·::n.). Denna
siste är alldeles lik draken i Prins. Helenas sigill. Swerker war
någon tid erkaiid soin kung äswen i Swearike, men Erik IX synes
aldrig warit ansedd som kung utom Swearnes gränsdr. Redan 2
år före K. Erik lX:s död regerar
3(3. Carl Swerkerssott
öswer Södra Siverige med hufwudstaden vä Visingsö. Han be-
segrade sin faders mördare (enl. Saxo), Magnus Henriksson, sotn
ocksti slagit Erik lX — allt som en pretendent i kraft af blo-
dets ratt. Htin nedstannnade, som wi weta,srånUlfLacl)iman,
således frän Styrbjörir, hwars ättling wöl kunde strida med en
Erik Segersalls ättling om Sweathkonen och med en frände as
mindre lt)sanl-e bord om Virdatbronen. Paswen kallar 1161 K.
Carl för Swears och Götars kung, en dittills ej träffad titel.
Wi undra ej, att Virdanamnet ej war ihågkommet i Past. Canzli-
et mer an 200 år ester den dag, då det kanske der för första och
sista gång blifivit nämndt. K. Carl slogs pä Visingsö 1167 as
Ktiut Eriksson
lInder K. Carls tid uppstod XPexjö stift- der han tillsatte
"en frände-» som Biskop. Det fordrar en särskild uppmärksamhet.
J en emi. ms. cis–inl)s-. i Upsala Bibliotl)ek, tydligen kom-
men frätt Wexjö DonisCapitels gamla archiv, uppgifrves att ester
Biskvpsiklle Sigfrid, Ais-mund, Siwaid och Johannes ’), Bi-
sitlpsdöniet öswerflyttades genotn makt, ej genom rattivisa först till
Skara-Biskoparne, oeli som detta skett och fortfor att wara, då
Adamas skref omkr. 1070 (se p. 76), så ha Sigfrids efterträdare
tydligen ej långe innehaft episcopatet. Sedait förenades det med
Linkiipingskti stiftet. Herbl«icht, den 5:te i Linköp. sedan Christen-
donienS början, war dert förste, som war Biskop ösiver Bareitd
tillika. Så woro hans efterträdare Richard, Gisle och Colo eller
Kol. J dettttts tld böd Pojnilus VVærendcnsis, t« bedtöswelsctl
öfwek förlorad enskild öswerherde, åt k. Karl en penningsunnna sök
det att han måtte utse dem en wärdig herde, till deras sjalars
wärd. Bifallande deras doner, utnämnde hatt en Marikas Cisters
orden, sin siagting wid namn Stenar, en sannerligen wis- och
hederlig man till deras själars bästa; men ester tillträdandet as sitt
hei·dekall, wid twedragtsmtdans mellankomst, förjagades han frätt sin
stol och bles landsflyktig i Danmark, der han med ntntiirktwäntig-
p. tlsl ser nian, att Snno Sik liktoälhtvarkeii kan tvara kung Stoerkers son
eller Magnns Minniftolts swarfar. 1297 stadfäste han sin swarmoders
Argnna testamente till Aki-eka kloster, 100 är ester M. M. namnes Lag-
rnan och 146 efter k. Stoerkers död.
«) Sannolitt Hiltinns i Birra. Se härvswan p. SIS-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
