Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9 Kap. Minnen ur 12:te—17:de seklerne - 2 §. Swerkerska och Erikska ätterne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346
het mottogs af Absalon, Erkebisk. i Lund, god i äminnelffe, med
hwilkeci han en tid plägade omgånge- Andtligen på Guds kallel-
se äterrvande han efter många wedenviirdiaheter till sitt eget biskops-
säte och slutade sitt lif i frid. Kom sedair Johannes Heringsls
son en aod oci: bdmjuk, gudfruktig och ansprakslös manJFoalsignad
i åminnelse-, K. Knuts frände och Hert.Waldeinars, neml. hans,
som kvar Datisk kung, och hans söners på modemet. Han hade
innehaft episka-orrens Meri-emitte- i 12 år, dä sal. Sigfrids lef-
nad blef skrifwen, i k. Sri-etters Karlssotis 9:de regerings-ir, året
efter Herrans ntenskoblifntng 120;·J. Gregorius, Fornman
Azerrm synas sedan tillskrifna. Docunientet sandes Meßnins
från Wtsxjtt. Wi se således att efter Mgßionärbiskopen, hivats
Ward om stiftet kan utsträck-as frätt 998 till omkr. 1040, något
stadgt1dt episcopat först läk Uppstatt (1166) med Stenar, mest som
knappt katt anses fullbildadt förr än omkring 1200.
Och detta stift innefattade blott Vetendenses ända till refor-
mationen. De 5 öfrigedakaderne af lagsagan hade sitt Biskop i
samma Linköping, soin Olandska (och Kalrnarfky lagtagan. Men
att fråga allwarliaen warit, att af Tio härads lagsagan bildti än-
nu ett stift, är högst sannolikt, t. o. m. att ett sådaitt någon tid
warit till-
Rydaholnis 2 torn, 60 alnar böga, byggda, som inskriften
synes tvisti, år 1110, «) således under Philipps och Inges brödraskifte,
blefwo nnßt ej uppförda i så stor feala blott fdr en manlig landt-
kyrka. Wid topograpltieti få wi bli ntförligare. Hiir må blott
namnas, att en sadati Biskopsstol nted sidosaten för kapitularerne,
sotn Bcelter beskrifwer i sina Kyrko Cereiii.· enl. Ptosten thklls
uppgift alltid läker funnits i Rydoholm. Afwen Littherska pastorer
lade bett tvigt pii deß bibehållande, att Tliorstcn Laurentii 30 5140
är efter Upsala mote, lät otngora den enl. deit gamla. Prosten
Bexell bar en bräda at· dennti stol, derinovböjda boktiåftver läses:
THEDRA liPlsCUlDALls ") sUB P.ts·1’OiiE TllUlisTAsNU
LAUPJZNTII FAUTA ANNO . . . Den tages ha l)astins·criptio-
ner på alltr sidor ocb utaiorde fednast Brndstolen. Nintliaare in-
rättades Wertititiio m. fl. PastorateriSmålandtillKanonikater wid
Rydahclnis Biskopsflot, än tvid den fä asiagsna Lincopeixsiska,
fast deßa pastorer sedan torde tvunnits för fot-ändringen genom att
bliiwa Canon-ej Eeclw Line-op. tnvaraf sedan en kantktitel upp-
stod, ofta anwand i Finwed och Niudung (ej i Wårettd). Denna
besynnerlighet fordrar en förklarittg och Biskopsstoleri i Nyda-
Minnett ur
«) Sagnen antager att fornt en trädkyrka stritt i Nedetltdo bt) (jcntte Ny-
dalnslni). Se harefnn v. Gs-
") Stidatr Biskopsstel torde dock fot-dovt ha hört till ordningen att· ega i
hivat· kyrka sot Bisstipeii tvid Visitatietier, liffetn nian hade kringsitelar i
Dotnkyrfer och ännu hat Bispefanirer och Prcbstekanirer i Skanska isa-
sioralnig. Meri sent veße Centre-dras episcopales ej annorstades anmärkt-,
må inskriften meddelas-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
