Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10 Kap. Fornminnen utan tidräkning - 1 §. Religion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tidräkning. « 365
skriften. Spraken ntwecklades i sammanhang med nya begrepp.
Det gamla begreppet Gerd fit sedatr inom olika stammar werlan-
de namn, Och nya, dunklare begrepp sannnanhyttendes omkring
Ue-flikeställningem Så blef ej blott nomnetrpå Gud, utan ock
begreppet oin Gud olika hos olika folk. IR uppenbarelsens ljus
slocknat oeb trott således ej kunde wäefaö, ofivertog skonhetssim
net dett flydda Trous kall och utbildade Cnidabegreppet efter stam-
mens charakter och odlingsgrao Sii uppkomnw sarftildrt natio-
nalgudar, i htoilka nationer-tre idealiserade sig sjtelswe och dyrkade
sina egenheter, sina skonhetsdrag och lyten i sin Gud, Dssx de
hatade en nation, hatade de deß Gud, men då det krig slöts,
hwilket hatet framkallat, och frrd stiftade-J, inbegreps· tolerans mot
fiendens Gud i fredsiuten oliv när stammar sammansmälte till stor-
re toalden, sa« stedde deras Gudar lika rätt; de inrymdes i sam-
ma tempel, sa att hivar oll) en stam kirnde på gemensamt stalle
offra till sin Gud. Wid offerbesoken hollos tlkingm Sa upp-
kom mångguderi och i de stora ioerldsioälden uppszod alltid ett
Pantheon, eti samling af alla de sammansmälte ftamnmrnes Gudar.
Hit inträdde sedan spekulationen och afphilosophistt eller pelitisit in-
tfeße ordnase de slillda stamgudarne till ett systrma naturale eller arti-
sieiale. Tit insattes sedan i kraft af regerings- el!cr« folkbeslut
främmande Gudar eller inhemska regenter och hjeltar, som blifivit
kara folkminnen. Sa uppkommo hedniska ftatorrligioner, uppe-
hållna af lärda kaster, som studerade orh förkunnade ret uppkom-
na hela; men hivar stam bibehöll ioal i det längsta blott sin na-
tionalgud och da lärdomett underrättat om de många Gudarne,
trodrez der snart pli ingen. Slutligrn ha mythosopher af nyare
pregel inträdt i det klassiska pantheon och der skapat ett hedniskt
dogmatiskt system, som smakligare inpreglas, ärt något rhristligt
dogmatiftt. Mythologerue tro ival ej sjrlstve, att dettli lärdoms-
chaos någonsin roat-il ett folks religisw tro?
Wi neka dersore ej, att Elliotiotheiömen likwäl tidigt förswann,
då wanligtrois ett tretal af Gudar upprteg pa derr stortade Godah-
drens thron; ej eller nekas, att omkring detta tretal tidigt ett tolf-
tal grupperar sig med tydliga drag af solareulten med 12 måttet-
derss sinnebilder, samt att åtskilling natiotmlminnen dels fästade
sig wid, dels omkring desza tre- och tolsralen, hwaraf de sednare
liirval egentligen tillhorde de lcirdare att kanna och begripa,hwar-
igenom de lätt fingo olika drag bos olika stammar.
Spar träffas i bade historiens skillringgr och folkets sägn ef-
ter sådane olika stammars olika rulter, an kämpande mot hwar-
andra lika ifrrgt som sedermera olika rhriftna kyrkor, fri ofta grymt
som christna orl) ochristna kyrkor, hwilka sökt i grund utrota hwar-
andra, ätt slutande med hivar-andra fred, uppställande i förbunds-
statrrnas centraltempel hivar stams öfwergudomlighet.
Mait har ändtligeu begripit, att det så lättge föraktade «skree-
ket«- alltid war qwarlefroan af en stams förchristligii religiott och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
