Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10 Kap. Fornminnen utan tidräkning - 1 §. Religion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
366 Fornminnen utan
således ser man nu uti detsamma en nt) historisk källåder. Der
är dock en willfarrlse, som ännu ej utspelat sin räle. Mångensim
ner ännu i skrocket liksotti i Eddastrifterne depi waknande spec-n-
lcttionens åskådningar-, font gestalta sig till en historia —
utan grund i folk-männen Wi möta denna iisigt med förund-
ran ännu hos lärde män. Den i Eddrrr och Sagor fgirrvarade
historien är saledessej for dem det element, hwaraf ett slutligen
waknad forskning utbildar naturhistoriska och philosophiska embryo-
ner, utan deßri wettenskapliga forsklingssorsök anses wara sjelfwa
den tik-religion, hroaraf de Cl)ristne skapade åt sus sjelswa en som-
historia, flik att derigenoni skaffa hedeninythen tolerans bland sina,
säkerligeri ännu med sista fäders hedendom listigast sympa-
thiserande, ofta wäldsamt döpte, lands-nån, hioilkas ättlin-
ar ännu ofta tro fastare pli «sl«rocket«, art på christendomens och
Pornuftets läror-. Såkerligen skall dock ripa-ror- zijnöog häri ej
länge bli obemärkt. Cu noggrannare aktgisning på de11 manliga
gången wid ett folks wäckelse till forskning, stall with slutligen os-
tverthga lnoarje fordotussri, att minnet år äldre än specusatios
neu, hos folkstammen sa wal som hos hwarje deß medlem, att
således deii gänglmra "mytl)iska Zsigten" är ibotteu rngrund-
falsk authrvpologisk åsigt, hivar hrlst den må tilliimpiio. Hi-
storieki, minnet af en stams förlis i sina fäder, war hos alla
folk med eii historia rulturens första medel. Detr kunde mythist-
ras der ej skrift fanns frän detttr förlis, och deßii tuhther sedan fii
speculatis charakter, dit inom stannuen philosophiens ojls naturhi-
storiens hjertblad uppskoto, medan spraket saknade uttrycksutedel för
de nve tankarne, som således behofde låna bilder ur de11 natur och
de minnen, som woro for selket bekanta. Huru skulle en sa spe-
cnlatif nryth som den Cddista, kunnat uttänkas hos ett folk —-
Utan minnen, som gjort djupa intryck på folket i stort?
Sedan både det platta, som föraktligt nedblickar på for-tre-
ligionernas qroarlcsmor såsom kiirc«iugskrork, och det öfwerspiäm
da, som deri finner djupa philososahiska åskådningar uttalade,
hwaras nian bildat folk-minnen (sannerliaen ett uppnodtwåndt
shstim!), regi-nit ut, stall sakcrt det historiska sinnet, som ar
förrns-gast att förstå sjelfwa lismet i husen-se folk, ured sin
slagruta ihaud nedstiga iisnsen bland folket, ej uteslutande i
grafhögarne, liksom rj uteslutande bland permslinuetu Las i sol-
ketö annu qrvarwaranrse, osm rätt bjert framstaeIIde hedendom,
skall dettki sinne upptäcka hivad soiu förmedlar det som hemtas srau
fornlemningar, hwilka sakna ordet, och fornskrisler, lzwilka sakna
sornlemningarnes wittnesbord Deri grundlärde och sannt kritiste
Jar-. Grimm har i sin Deutsche Mythologie brutit deit tvag,
pa ljwilken tvär gamla och tvår nya historiska method —» den som
i alla fornlemniugar sann reliker af ett jeuint Valhallslis med
strid och lek retatt pti jorrcti och deri, som deri finner blott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
