Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10 Kap. Fornminnen utan tidräkning - 1 §. Religion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
368 sornminnen utan
af dem, hwilka möta i denna "af Jättar (Odinani6mens fiender)
lärda« fång HO.
Midt under det man med stor möda kan inpreglii lillkateche-
fett i de Christna Skandinaverne och bland dem uppehålla en
werklig Gudstjenftdag, få antager man dock, att hedna-presterne
kunde inpregla hela Edda-innehållet i de hednifke Skandinavrrne,
oaktadt der tydligen äro lemningarbäde efter dettklaßisit-grekitkt-
romerska kulten, der åtkgtideki war Ofwergud och den län-
ge med sannna cnlt i Greklaoid kämpaiide religionen, der
Solguden, den phoeniritke isiercurius, som i äldsta medel-
tiden ansågs motsrvara IVodari — Oden, war Ofwergud, lik-
som, hivad wi nu ssolti wisa, af en fornreligion, der en Gu-
dinna war höjd öfwer alla Gudar, en fjelfstcindig Ostpre-
gndinna;a11scende, att alla wårii fäder firade gemensamt hade
Odens-Tl)ors och Frejas dag, således auwände nära halfwa
tiders lom l)elgedaaar, midt under det de Christne snart mångenftädcs
ha hwarten en rvectlizs hwilodag eller årliga högtidsdagar, i kraft af la-
arnes och religionstjenarnes erkända oförmaga att uppehålla des-
xfa helgedagars helgd.
Om det är säkert, att ett folk ej kan wara till, utan att
ha några föreställningar om det öfwerstnliga, några bruk och öf-
ningar, frun syfta pli det ewiga, osynliga, efter döden wigtiga,
sa är lätt begripligt, att ingen inom ett folk öfwerginvek de fö-
reställningar och de bruk, han lärt af sina fäder, förrän han med
själens djupare rörelse och under en inre grundlig förmandling
emottagit nya föreställningar och öfivergått till nya religiösa öf-
ningar. Ty i mana förrvandlas ej det djupast gående inre listvet
hos ett folk, hos en hel generation. Fiji-ändringen måste föregå
med hivarje Perfori för fig.
Etr hwar, forn ej med en inre palingenesisckraft kunnat tillegna
siaChriitendoinen, behöll derföre wanligenhedendomenoch lärde dett
till sina barn. Saledes är ej brist på en urtund, hwari wi kun-
na läf.r hedendomens allmäntra drag och ofta de mest enskilda och
charaktetiftiia.
Studerar man folktron, den utom-christliga, i Virdaland,
få möter man föga sorti erinrar om Sweaeultcn, faktan bett ur
Eddmie ordnats till ett helt, font står i tverti nyare historier att
lafa, men deremot kan man i Grimms stillringar af rett Tysia
Mythologien, Bar. Reiffenlsergs af den Nederliiudfka o. f. w. lä-
«) Mari har kommit öfwer·eirs bland de lärda att anse Völnfrsa med sina
tverlande redaktioner fäfonr alldeles ordnad af slumpen· Hr Bergtnariii har
i sitt arbete Kois-mas lslandais, se p. 4t) forfoft ett fritt ordnande, som
tonnnit många andra lärdas bifall. Att anse det alla bitarne, som få
fivärligeii faritmarifattas, skulle wara ur en enda tetnpelurna, t. o. m.
ur ett enda tempels urna, synes mindre skäligt, ju djupare man rau-
fakar verspartieriiao inre halt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
