Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10 Kap. Fornminnen utan tidräkning - 1 §. Religion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tidcakning. TleEt
sa nästan samma hedniska dogmatik, font nn utgör "toidskepelscn
och wantron" i Virdalatid.
Wi tvilja te fna deßa sednares l)nstvttddrag. Tet är werkli-
gm m kunstap, soni iinntt åt« as noden sor- deti, som i grund toill
kokskskassa hedendtnncn och derigenoin skatta Cliristendomen rttrn i
fotng k.fkvcrtt),rclser och hjertan. Tv läkaren beltosnser länna sjuf-
dotue11, cj blott sin pl)t’lt’tttac0pö. .Och folket fjelst illa lt’, all kct
är hedendomens qwatlefwor, lent oftast årt- sorenral for deriicl
fastaste tro ol) ornbbligaste iitlrtaaelser. Kansle ligger deri dett
ntrst slaende toedetlaqgninaen ntot desjit doantrr», det-mest linse-
kande stalet, att etter Clittttettdotnens tusenårstest, eswergisioa de
sercltrisiligc lärorne o.h crrrnrontertte
Eii af roar tiks lärdaste nian i Frankrike (Ealderte) har med
sisål yttrat: «:)ltt Grefer och Fliomare skulle wara ntedeltrnnlter oib
faller for forntida magi (tdettcltss·r1t)) vlh ctrl-m, upplnnde nian
att pasta, sa snart nian ividtzitt tttna studier utonc deras otnrate.
Allmanna meningen roande sia törst till Spinnten, ter Greterne
hade sina läromästare, liksom Romarne tvorode Grelerslärjungar.
Men an mera tvidgare studier upptäckte, att en äldre orlina sanns
i Hindostan, lrstoarisran bildningen trängt åt alla toa-entrec. Att
rc Olalliske Drnidernes, de Elandinaoisle Diarness religioner och
kunskaper tnoro radier frän denna medelpunkt, tjo-ende parallsltmed
de s. f. kiasziske nationernas, katt snart anse-s wara satt ntont allt
troifroel". Wi paralna, att insiaten oitsa bland tvära lasarehnm
nit till samma punkt, att således ej Zliontö sch Greklands Guda-
skriror tned sitta ntatrza Gudinnor spola fiir lasarnes minnen och
ffzsirvirra deras ontdonre oin war blisroande stanniallning as en
Oswerandinna rn. rn. Wi stolit dock ej hantta sjelswa ämnet for
tittdstssrk.;iits,err sån .inndostan eller Flkhoenicietr. Wi börja nted att
nppslå inhemska rit-kunder
Nagot lins ont Virdalands religion, sedttrt Odinsläran redan
hade tortaktare i Ellorderh synes ost stinna sratn tir- Harbarp liksp.
Denna sang ssrntsatter ett solf, sent ej tror på Asa-Thors myth,
ntan begabbar den; nien ioisar o-·t, att ett tolk sann-J, dyrkande bin-
dar, boende austr, nten hroilka af Tror ansatos sorti with till
ondt och as tsottenr sot«soljdes. Thor font nn Iran Isle-senio, det-
han slagit Britdrr ber-serkia, sotn l»ota«e föridila a!«t tolk LID-
d.t Hann. l: o. 107 antaaer med stäl, att deras «t«rot«a brott«
bestod deri, att de gafroo Trakter, taslanre med- de cdta;ta, hwar-
iaenorn Odinislarano anse nde sornrinftazeå Ttt akta-barm
satin nselt att lta staait qwiniror, s.-rsatrade Thor-, att de reoro
Vargtssnioe (warginnor) och knappt att rakna som qioEnnor.
Har äro saledes 2 ne rutter, Asa-Thors wal bet-nita och Qvinno-
cttlten, den sörodinsta enlten i Siandinavien, sont sa litet sysel-
satt wara lärde. Deßa mor å zsleszö, det« tvi torde möta en af
Ny Smålands Bestr. 27.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
