Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10 Kap. Fornminnen utan tidräkning - 1 §. Religion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
372 Formninnen utan
den hjelp behofwer? swaradesz Sonnnar hwarke, då mensior
blom inför dem, på med altare helgadt rum, då ingen nöd
så stor ösa-er mentkobarnen Pommer, att de Ur dett ej
hjelpa. Och når han frägtrde hivad d-«t berg hette, hwaroa en
lysande brud sågs standa, som roar folkecs mö (Brnpi bidd-
nnera), swarades, eul. en Cod., som rvi föredraga, Hlyfwia ber:
genljud-tes bris. llCJIL lins-n. ll. T. 801). Det roar i länga
tider ett fägnad för detr swage och plågade. Blott Oroinnan
(kona) nior-stiger på dexi spets. Der kan äfwen fas bot for ars-
gancmal krankhet åk).
Orh denna äldre-stinna, denna Bend, dertntr folkets mö, sonr
hade makt ostoer detr sa wal fortvarade borgm, som från klipp-
spetsen hertrtade orakler genom de genljud som hördes efter hennes
frågor nr skogen, hon war do.t, liialitet som Terneters prestinna
i Cleuii6, VestaL Hermes brudgum Swipdagr (ett tnnganamn),
kanske deir sanrtidige kungen, återkom från ett lång färd, alaggd
genom Urd.:n·5 dom, orh for honom öppnade Wijkttrr e11 grinden
och upepenbarade det toillebråd, hwarmed hundarne kunde bewe-
kas. ".tdhs; månde nu helsniner folia«. Lange hade Menng sut-
tit å ljuswa berg (k«’-irlek-Jsesterirtrö berchs med stor la·ngtan. Nu
roar wisst, att de skulle slita ævt oc aldri som-nan.
Har rör sig axkt i en annan myths trollkrets än den-Afrika,
ehuru är dermed beslägtad. Här framstår qwinkmn, liksom uti
.Demeter3, uti l)c«m-nmls-is, uti Jsiseulterr. Här äro tydligen
Mtslkcriisr och dissa aro genom hierarkisk singhet wäl wardade.
Saloerte skulse säkert antaga, att Wakmren af detr Qtvinnans
och de 9 Tamornaö borg tänt den grekitka elden, orts att den-
na skulle förhindra profana att intränga for att utforska, huru det-
kunde as«tadkortrs.nas, som menigheten ansag fok 11nder1verk. Fz M.
ans-r, att Ellingarne woro arskalendrar och månarne — manka-
lendrar (·af Hai-,- mane, Ha- rnånad). Spaganda anses for
Runstafwar med kalendrar . (Primfraswar sedermera kallade . )
J en k. Haralds rike, som säkerligen ligger siidesr ont både
Swea och Goraland, leeslrrfrvet i Herrarasagarh hälles kbiIIg Wkd
en Difarsalz e:r Trotmiug hänger sig i djup sorg i denna Di-
fornas s.: . Anganrhrs fader, ett man nr en sydskandinaoist stänk-
hlotar åt Freja ocb mördar henne mest af alla grrdottrlxgl)e-
ter-. Julafton ledes ett galt till kungrn, då hivar man lade sen-te
kungen händer-te å honom och gjorde loften. Htrrt offrades sedan
åt Frigga. Tacitus räknar Jomm ryt-s sorti finess-te signe-esti-
tfoyzfs i mer-xix l)c-r«2r—(ults«t1 svid Oslekssons bekllstcllskliib O-
den träder upp i ert götisk nians figur« inför detr kung- som har
0) Vlian ät bruk i Småland, att nddstiga tia ett berg och ropa samt Ctstchst
uttaga ett orateL 3 en s. k. Smartkonsitht har fors. sett en dylik cere-
moni beskristoem Gnnnnano radst«agnings, om hon borde slakta ert ko eller
tha? Od) sedan baa cllct« den enas ar tydligen ett indikerande as en
gammal sed.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
