Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10 Kap. Fornminnen utan tidräkning - 1 §. Religion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tid-räkning. 373
Tirfing. Kimgen hugget-, som wi namnt, efter ltonom undermin-
ropz ledtt troll! Natioimlhelgcdomen war ett lund med ett fa-
ger sten-
Må tvi erinm o»—«:, hwad wåra hkisrer lntswndsalligen ivcta
om denna Nordens- Oswergndinna, som blifwit ett under Odett
i Asasnstemet dlacerad medlem as Asarnes gudar-åd, hivat-ö egen-
domliga cnlt likiväl förblef Lidinss«i)rlat«e så sorlnnlig, att Harald
Harf.1gprs 2:ne söner ansagos med rätta mördade af sin broder
siir deltagande i Seid.
Enligt historiett iooro Ootsr eller Jon-ar inmhaftoare af det
land, sotic afstods till Oden. Ester Odenss död kom en Vanifk
slcint till regementet i Upsala. Aki döm då ej lindra , att blötar-
nes Thor, som satt i Trirlinium, fått Asatneö Lden ställd wid
sitt ena sidtt och att, då Vanertm sedtttt kommo till styrelsen, deste
wid Thors andra sida ställde stn natiotmlgndom. Otnlting ll sekler
ester Yngtoe Frejs dod (enl. Sjoborgs cl)ronlogi, NonnnkL p.—l.3)
kände man ännu hans hiig och ioißte hivad slugt-S. anför, att
flera års skott med honom lslifwit liegraftoenz hwarsore hoglirtnare
sokte nppgraftoa den, men stannade as förskräcks-ise, da de räkwe
pa 2:ne efter Frejr gjordit afgudabilder, as hioilka den ena sätt-
des till Trondhem i Norge, der ett kolonisering sones ha skett från
Harald Hildetands rike, genom dennes son Thrandz men donati-
dra lllcf dyrkad i Swerige. War det den sednare, som då upp-
sattes i Upsala, der ämnt i Adams af Br. tid denna Gndabild
stötte de Christnaö känsla for det anständiga ? Å)
Af Adamas få lvi neml- iv««c.t, att i llpsala sägs Worms
framst, Thor innehade tisteln-nm eller l)ogs-.itet, som marntrdlersta
rnmmetz på andra sidan hade Fricw sin plats. Htlr toar ett
Zemplllm lom-« ests ske-«- memnn EVZan har häpnat för ell
slik guldmaßa oih ioelat förivrida tercen. tssiilismederneiCrl)el«uel,
som gjorde menig «ät hela tverlken", tioisiade mal ej alten dylikt
mos kunnat komma till Ubsola. « Kanllc har Adamns dock sjelf,
wid talet om ett oas-; af guld i Ursala, tankt att det toal- hela
byggnaden, hwarö spåt« man trott sig se i G. Ursalass stenkyrka.
Fricco, som ansågs ge de diidlitxtt fred och loållnst Unos-« volt-p-
lacelnslue lat-givits cnosstnlslnis), afblldilch llted cll slck Pl’li’lp(CU-
jns N Sicnulucrncn lingnnl inge-uti Ps-iiiI)-)), Vcslis eller Isle-
tlöian dolde ioäl detttt atlrilmt?) Tå brollop hollo—3, offrades Fric-
coni. Dct mar fredeiis, kiirltsk·stts, äktenskapets Olitdom.
Gambla Swenlka Cröniran känner Frigl1, som hednas otn
Frrdagen och gets slid, kottsliiz lusta och mång oarti-
Ericug Olkti upprepats liksom mindre Clnonican,detsamma,
men tillägger rörande Frigl), att man offrade till denna for bör-
dighet oil) rikdom pa sad och frukt samt mennislor Dlh klolktlpss1f-
’) Hnrn ett folkminnt är gemensamt for deti Soeisia rth dcti Barent-sia Itt-
geelhogen, se loi hareswan t-. ll)·J. lus-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
