Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10 Kap. Fornminnen utan tidräkning - 3 §. Förodinska religionen på Östersjökusterne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386
Forntntnnen ntan
att da hivar dag, sedan mårggnderi uppstått, hade sitt Grid,
blott det, som den Gnden ansagö regera, borde itsidtssiittas»xiå
dttt iit dagens gudomlighet egnade» dagen. Hr. Prosten Ost-
lserg ansin att va ett hemman i Akers sockenanses Lötsdcgett
för rit dag, vii lnoillen man icke må arbeta i jorden bm rvaren
eller« n sa någon sad, om man roill hoppas god årswert Swi-
net, som horre till Satmn-Rliea- eller Mai-is Ussa-sprinten,
isade lärt tttetitritkart åkerbruket, enl. hivad hivarje Värends-
lio tvet att upprepa och häri synes ligga en antydning, att Lo-
ke tvarit vaerbereiska enltens åkerbruksgnd före·Rik-.
Satnrni syster och maka tvar Nheia eller Rhem Msi tvi till-
se, om ej Lokes toänliga förhållande till Frig i Ferrsttl, äftven till
Frejet i Vanahem, än mera Neckenet till Fröja i Värends soltsagn
häntyder på ett medwetande, att Freja-mynten tvarinförlifwadmed
Asal(·11«att,sasotirhemtad stan en äldre kult. Wäl kallas Lokes
maka Angnrlsoder Men detttt nannr äts fiendernas, gisivet som
epithet at Lokes maka eller den qwinliga Loke.
Wi Möan tvål ej längre ltensisa, att roar Nordiska mhth
haft nära sammanhang med sydligare folksj. Finn Magnusen och
Jttc. Grimm ha ställt den frågan utom kretsen af dent, som längre
kunna bli de lärdas ttvistinnno
Hntn stress Rl)eia? Mvnne ej l«’l»s-’L«l, förrän ·l)r-«».?
Envem kan lik-wisa, att tvära sadel-ö lsrs«tr«t Freja thr) ej watt-at-
tare än Nomarness theia (rh)? Men ej blott namnet Ittan hela
mythen ar mycket östv.rensstämmande Rhea roar bett tlaßisia
mmhens «c««’m myste-» åt hwilkett tvildstvinet offrades. Ida-Ta-
citus tvid Bernstensknsten träffat en mer-m- J)e«««»- och tvildswinet
sam ett insigne zupess·5titinstis, det wisctk Vsz tsjcltlctküsttgau Freja
oct) sv.-eks galt i Neidgiitalano Badningar hörde till Guda-
nrodrenö cnlt i Rom, dertrid hennes bild badades (l.rmlso Mui-is
Una-) i Tiberii. Tesza bad as sjelfrva csirrdabilken anmärker Jet-
eitns vii on i Oreanen tvid Ner«thrts—sesteir. Sjelstrttt Hentgrepas
löjen-sa nära Anten har tydligen sitt namn as religibsa bad.
Ilihea kallad ock Chlsele och Ghbele tvar lafarinna for barns och
bott-apa sjuk-Tomar. War dotter namn ej roten till Nordens Se-
bcli.:"? Cnbeleö bild fordtsien tvagn sot- att betor-dra god groda, lil-
som Nernth tvagit pa ön i kliordista Oeeanen, framfördes dragen
as kor. Sem Moder kalla Varendsssbmrne denna Gndittntthsäe.
Wid dert tid Satnrnalia firadeo i Roin, ha tvi tvär Lnßenatt
eller« Ivar Addi-knott Wibedrenaeljt), hivats flesta egenheter of-
tverslyttals på jultn. Eller hrvem stulle finna tbristliga stal till
jrtlgalten, till kakorna i form af swin om julafton, till kogöds-
leno spridning oslver hela gbdselhogen, att ej nämna mjbllandet
as andras mjölk i sin tjat-km jrrldagsottan af qwinner, som ner-
grästvit sig i gotselstaden (Se Te la G. Arch. IX. p. 19t)); eller
till springandet fran julottan, da den, som först hemkommer, far
srrst asslagit sitt hö (Satnrni lia?) och asslurit sitt korn (Saturni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
