Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10 Kap. Fornminnen utan tidräkning - 3 §. Förodinska religionen på Östersjökusterne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
törst-åkning. 387
skara?) på året; eller till rsidandet af fåtal-lie annandagen? Wi
torde del-i säkrast spara minnen as ett tid, da man på Lußes för-
sta dag firade swinet, pa dest andra kolt, på dess tredje hasten Ys)
— kista Fetisrljer as Dezlyix mera-« Isls ech Saturnus Oet)
när Smalanrsta qtdilntan går ner med ett, skrikrnde barn att lag-
ga det på den halm, der« smitts-: legat, ma lvi wal- dernri sna-
rare minnas Taciti fwin "sasom ett widstepelsenss sinnebild«, än
Belljlelnlus liö och nea. Och huru will nian ur Biblens läror
förklara det så manliga namnet pa« Linn-, den gamla Julgudiln
nan, neml. Saxons smulor-, nagel sa allmänt i Småland, att
prexer der ännu sagas llttrnxfa sitt andlilth medgenomförsäkran, alt
de lnvatken frukta Satan eller· hans samme-? Hinu fdrilara
att i"),srakbrlltet ti«it"1.t bland de Götha, Ulfilas gaf Biblen på nio-
det·s311r;:lt»t, kalla djeswulen fbr hen? Pa mer an Fle stallen finner
nian i hans dersion elt qlvinlig stan, som tydligen ar den ljiigs’te,
anförd Syrarnc omtala också anrnt «die(ån«osinnt.terdes Teufelö«.
Fran Satllrnalia anses qwar, att gifwa gafnwr (Julklappae).
Liittare finner malt grund till Inlsisken osl) Inlapplen i Lusies
flst, an Christi. Octt Fisignditnlan, sirat-nedanför. Ofldergltdin-
nan i fornnnrlljen har elt äpple i ena och en minde-lisma i
andra l)andtn. ass-ment har ej hörl, att allt tvaiten lrlir till win«
dm Lusse n.:tc?f Mot denna rdidslepliga föreställning predikade
redan Chrysojtomus år« 3S7 i Antieclijem J «L:s«iirend tror man-
geit det alltin. Att lssudinnan, indata foster man skönjer sluta sigi
Ul fisk-sett (sc Drilnn multi-stiltjer ilsilgcll l Alletllkictlll sig 35
wid p. 21.3), dm Ephesuli Dralt.:, lolu under bilden aj mistsi-
qtvinna dyrkades ej blott i Asien ntan ock i Grekland, trol. Jung-
frnfi en, sdm ännu i Asien haltes för Qlkisclmnö Z:djeinkarnation,
ktsnnat bli tand i Nordell, kan tned stbd i tllillnder antagas.
Straer nämner, att en prestinna frun den erllesissa Dianas tem-
pel lsade seljt ’j,kl)tn-eerlie till Marseille vel) medfört gudinnans bild.
Ten blef Msnseilles lekalsetisch oeli stadsruin-ke, lnvilfet infördes
i alla de städer-, TJkalseilles handel-Jinan anlade, srdant de det från
sina ferfsder mottagit. litansalr Arcad. lil-. lV.)» Nu wete tvi ,
art ett Marselljnnsgt stlptr i Pylljead tid« besökte war Nord, hwil-
tei antnder en närmare förbindelse. Wi fiirslit da, lnvarifran ten
folkföreställningen om siskgudonrliglieten fan ljafara urgait JJ thrs
den Heliges tid fanns begrepp enl ert sade-ii gudomligher, liggan-
de, som det synes, utom hans egen mythologiska synts-ets. Mali-i-
l).–««« isade nu för de Cliristne sjunkit ner till war haft-fru "ne-
Isantill som en fisk med fenor, oswan som en qwinna," skrikande
med gäll stämma, såsom nian allntt rastar sig stundom hirra hen-
ne pil Blekingsla kusten. J Frankrike har llbn fbr de Clyristimbliß
wit elt Fe, kallad ZW- Lueiim lModren theina), 217ellusine·
«)«Wi ha hart-flisan ts. 3253 sett huru Ostctk iSttIerige Willterfestelkkalladess
de s märket-nm R·
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
