Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10 Kap. Fornminnen utan tidräkning - 3 §. Förodinska religionen på Östersjökusterne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
388 sorsimtnnen utan
(Salverte intygat-, att allmogen anml fager: Mei- luclne«). Aki
NTelnsina ar halstm qwinna, hälften sist weta wi alla. Hora-
tius Mimer deii Egyptitla Zoriakalbilden nr csthetikens synpunkt
sas-km ividl-in, når han sån den stöna qtvinnobilden sluta i ett
smart sist. Glunden låg ej eller· i grekistt siiml)rts:«sinne, titan i C-
gypiisi liii·doiii, sannelitt antydande-, att dm hennes fest, hwinswid
mikwintisrsthinget höll-Z, inföll då solen lvar i Fisiarnes konstella-
tion (Feln·uea·i). Lch i denna manad haltes arsenartnadcn annn
så wal i We1«iö, det- Sigsridsnanmet förträngt dct gamla enle-
namnet, som i Upsala, det Bani-ena tips-stege pii Eit«ce1tl)rit11en
och der man wid Distinaen säkert handlade under Vana-Tisans
beskydd. Tis.1 är kladd i nåtet och ater- lökeij FO. (sjrekerne
upplysa, att derma Diana suttit warit hals qwinna, hals orm,
Skythernas stamnioden
Wi nämna häiwid, att Gallerne kallade qlvinnan med fisk-
stjeiteii Ainos-via ellei« OsVaIm RV«). Som Lneina eller Lnße
ar denna Gneinna altei barnasödertkors Numm. klliarkligt anser-
degnnnnor på Island kallas Line-marme, (l«uci«:c)inen i Danmark
Iordcmödee, (7’e«-« ene-ter hos Tacitus rinner lsarwid i min-
net). Lugis fest iixsaller jemt 40 weckor ester Blåknllaresornas fest,
rörande ljwilta besynnerliga beskiisninaar om ccmailjia sanna mö-
ta maxim-listades hos de gamle. Att de Christne sökte ge deii sto-
m hedniska barnfiidelsefcsten ehristlig betydelse aenonr att då för te
församlade tala olik Christi födelse, är alldeleles enligt med Gre-
« orii deli Stereö grundsats-. Ursprnngligen hade tvid dentm tid
Pirats sxelsnsa naturens- sddclsefest, då daqarne åter började ökas-.
Det anförda torde galla tillfyllest, för alt inse, tet dm Ut-
gärdsgndsljmsl, sent firhatades af Asarne i Sivearike, i mycket
påmilitier om den aldsia hedeiirisliaion på jorden, der !170d1«eii,
der«orinen, ber .Epplet, ber en «tid af allmän och jemnlik gläd-
je framskymta med draa liknande den flasziska mythian ur-cnlth
omkring Saturnus erl) Nhea, liwari wi sett sådant, som erinmr
om Loke och Freja, Hel, tfiidgsrdsoimen m. m., liksoiii tvi
torde sett, att delta allt lisnmal flera spår efter sig i Smålands
felksskgih att det mesta af Eddornas djriga myther. ’") J dm
«) N.?tkl."«sdda Jsiebildee äri- kanda War löken ej en signm prinpif
Ått—lökat-iee 1««-.dde«des, da nian flydde fer tllnilla. Se han-jak p. tul.
Leken aaj anine till en af Gjesinrö gain-. Se p. 210. Refernierades
denna l’attlbles.as" sigill« ej inom Cllrisiiia aran till deii heraldiska lil-
jaII, svin tidigt blef en Sncceesionøordningens symboliskt weckk
ställda skrift i Fisaniernas kungarife. Wat- Walazitts s. t. Wase mar i
bet-jan en dylik liljefpira, hivari hlllebarden slet lig. Wara aldsta knu-
gasigiller missa denna liljespit«a i tnnaahandeu ( «
") Martin: l.a lleligion lies Uiiiilois T. 2 l-. 150., Teland Hist. efDrnitzz
p. tåls. Hadc Oreli i ett Galliskt heienflofler grinande lärt Rnntalen (se
Ninitalen i Eddan-t, sa ar ej under, elit Vana, sann, Venus i hans
religioii kallades Vanadig.
’") Ws ha dfiver allt i Sverige traffiit namnet Thor bekant fascm nttryck
söt en gammal gad, någon gång fot en nu «i helvete nedfastad Helmut-«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
