Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10 Kap. Fornminnen utan tidräkning - 4 §. Hyperboreiska religionen - a) Modren: Latona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tidröknirig. 393
ej ansåg anständigt söt en hederlig mans moder, ärt mindre sär en
Gudatnoder, att öswerwara. Dylika föreställningar saknades ej i
de äldre midsommars: och Jullekarne, alla tydligen soster as annat
an Christendomen, som från äldsta tider wisade en astrogttet mot
dylik action, såsom en fiendes tillhörighet JKarthaao firades Tha-
niths fest med twagningar under gästabud. Augustinus wittnar,
att sjelinsa ritas härroid woro kyska- men att i den hemligare
kulten lasten ej war så, stämmande-. Tacittts omtalar Nerthusse-
stettidetr kyssa lunden jemte lögningar och mysterier, hwarefter de slas-
war, som derwid betsenat, strat- dränktes. Niger-dags twaaningar
hunno tydligen dit, der Loke-kulten fanns. Karthagos Gudinna
gas orakler under sång och hwad svin hennes Deo tsk-plym prestm-
na då sjöng, ansågs, enl. Capitolinus, för en sullt wiß förutsägel-
se. Tacitus wet, att Germanerne höllo sitt Beleda Ninni-ris lock-.
Wsrt Völuspa synes innehålla sragtnenter af slika Vcledasänger.
Lange meddelades tvära swenska orakler af kloka sruar i rversar.
Tron på dylika "kloka qwinnor" beswämr presterskapet i Småland
kanske tner än mång-nitades — Wi hänrvita widare rörande Kar-
thagos Gudlnna till Fr.« Mitnters lärda afhandl. om Karthagernas
Religion. Athene torde ocksiI wara ett grekiseriidt uttal as Tha-
nitl), som derigenorn skulle så en betydelse för greker tse Plut. syll.
c. 9. Aki-mc. 27). J Karthago tvar Thaniths wanligasie namn Dka
cæleslis, oupcurza, af HIN. Se p. 41 hätofwan. I Rom
kallades hon Lidera (Frea, dert sria qwinnatt, Viste, motsatt
slasrvinnan) både som Persephotte och Venus l), hwilket epithet
roar sarskildt frän Dea Phrygie- (freche, Fräcka, dctt Gat-intra,
hivats prestinnot qsiirstttnr rot-ports fircieimntz anmärkt af Hallen-
berg; liksom af Gesenins Mon. Plsmm tl7.)
Thanithsdyrkan wtrr spridd "i hela werlden". Hennes altare
war det förnämsta i Echatana , Susis, Pagardis, wid Persiskir wi-
ker1, i Armenien o. s. iv. Frärr Karthago spriddes kulten till Hi-
spanien, der i Ni)a Karthago ett tentvel sanns i staden , ett annat
wid hamnen (i stadeer Biran Sri Sckatso Ltd. ttt. 159. 160).
Denna Dianaenlt war emellertid så spridd rvid Atlantiska hafrvet
Vä) vadstbn, då Christendomens hiirolder konnno till deßa stran-
dsk, att de måste ättrttt i 10:de seklet klaga öfwer denna Gudin:
nas makt (se l).«irosw. p. 43 se 101), oaktadt redan Conciliet i
Ancyra i början af 4rde seklet stod i en strid på lif och död med
Dianas prestinnor. Antiu har hon i alla kustlandertta frän Sva-
nien till Skandinavien en stor makt i folktron, oaktadt inqtvisitim
«) «P·E««L (F»«E«Z) betyder sacilis, lätt. Frea betyder liljors-. den fria.
Ylngnstinna i etc civ. sjas Yl. c. 9 aner nr Varro, att fornes war lif-
tydigt med bil-em. J de äldsta germ. lagar-te heter det ex. gr. si anis
Frem« alierram . . : de Fres- male tractata . . edjctnm de fru- sua
(l«intbr. 6. 67. 40). ltlulier lilrera Iwer . Libertus homo, qni
tulsreal (fnlsrear) sacttts est —- -—- —- sicnt cke juljrcat mullore . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
