Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10 Kap. Fornminnen utan tidräkning - 4 §. Hyperboreiska religionen - a) Modren: Latona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tidräktiittg. 397
tige. timat 1676 miisuNieseusNadtindekK.9)i-tgoch siteskngsigiu
exeulpera en dotter af Jac. De la Gardie ock; Ebba Brahe, Gref-
winnan Mar. Sopl8. Oxenstierna , anklagad för dylikt brott genom
rapport stått Blåkttlla «). Inqivisitionens bål brann annars titt-
der k. Carl Xl:H tid nted samma eld i Siverlge, som i Spanieu,
sot- att utrota en tult, hivilken liksom Frejas Seid blott ösa-adek-
af qwinttor, och htvilken utfördes uitder dett natt då pöst-Tull-
tttånatt inföll. Den natten sades deße qivinnor kointiia ridande
på kalfwar, bockar, tjusta och inslisda menniskor, rakor in. tn. till
Bläkulla, ett dera, på hivats spets ett eld tvar upptaiid, kring
hivilken man dansade och hivarest otukt bedrefs med satatt — ut-
trycket för hwarje hednisk gudomlighet· J Småland ha tvi stin-
nit denna ividskepelse allmännast. Hetan på Wisitttzso iCai«llX:s
tid har fatt ett namn i historien. Se Ruhs S. R. H. fV:190.
V: 380. Adlersp. Satnll. lv. LU. Löndin XV. 34 ff. Hon
ansågs bestätudt ha haft sainmaitkontstmed djefwulen. Motesorten tvar
wld Seva tSiebtr = Stf?) än i Westergötltind. Hiit oitde ivisade
sig har som en man, men war kall som jern. Hait losivade sitta
anhängare (t)ednittgar) stora rikedomar-, slitde dein ösiver ivatten,
att roende, att seglande liiiledes är lsiclts nitvigtttm — Nagelfar
ocksti, font det syns, i fråga). J Småland lär ntati ännu iakt-
taga en hop Plagseder i anledning af denna tro. Mait seker tvål
annu i West-tö skolti pryda hivaraudra nied «re«5paß till Blakulla«
—- rn litttt raka, som hänges på ryggen om Döininelonsdagem
Mait samlas tvid kyrtotne, att skjuta samme qivall i luften, sekt
att nedskjuta "päskl«t"irringarne", foin dti skoltt fara öfiver ett tvtßt
antal kyrktorn, for att komma till Blakullas De kunna ock "riu-
gas nek". Mem wet ännu berätta, huru t. er. ivid Wiks-landa
Ptvsteit S. Wiesels drängar rot-de klockan just soin 3 påskkartingar
slogo oliver soitait. Dc föllo neder, mett hade samma förmåga
font deras systrar tvid Rhöite tusen är förut. De sötwülldlude sig
har i getter, och klättrade upp i en gammal björk. Men en man,
som stOTXWid björken, högg ena geten i foten. Scdan haltade en
gumma l Hcimmon och ingen ttvisiade då ännu, att hon rvarit en
af te ned-rittgtid·e hexorna. Tydltgt är, att folket antatter Bläktil-
laiatdcn tom en religions-act, hivats iakttagande förutsätter afså-
aetiklcug vhettetiteuer), ej den som kommets ofris-an estet- llit pro-
iilietero och apostlar-o) eller den djefwulska (lit de «l«estitteo"). Se
Jim 31 l7- st l Saut. 19: 23 se toi, huru en elak person fitttde fri
talktvckng, sti att hatt talade titan hänseende till ont någon liotsdelieuein,
under gtlettde uti ett tvag, iuett Skrifteu stiger ttttriitfligeit, att Grid Jau-
de det othl toisar att detttt for en tid fot-hindrade dett elake att iverfitalla
ett tilltattft utred lister det setti talades ej forargade, tttatt matt blott
tindrade, huru Saul tttude sa tala, wat- det neg renlariat ltioad som tal-
kkI- MM kliet- liait det-af ej tstntttattdes, synes, att tucdlct att forliittdra
ett tillfalliat ottdi, ej ivae ett nädtmedel ittetu dett itsauliaa nödro-
-ot-duingen, titan ittafte toara ett euianlig natur-kraft utsm Guks all-
makresrike, squ ort kunde ioisa sig bland de bestedtigaee Sauls sattdebttd,
«) De la Gard. Arch. Xllx Ul.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
