Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10 Kap. Fornminnen utan tidräkning - 4 §. Hyperboreiska religionen - a) Modren: Latona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
398 Fornmikmen utan
gislse af Cl)ristendomcn. Herorne skola asskafma metall af kloc-
korne och sorströ den i lusten med uttalande as deßtt förfärliga ord-
"mä min stål aldrig komma till Guds rike, förrän dennir metall
kommer till klockor-te igenl« Wi må ej undra Pii, om aitctoriteter-
ne häri sagd ett aterfall till dett fullstandigaste l)«dendom. aftvett om de
småningom måste forgiita denna hedendoms originella gestaltorlrdrri se
Cliristendomens satan allena. Bland de frågor, som domstolen
1737-—63 framställde till anklagade het-or woro, om de kundefara
genoitr lusten, utsända storm och dunder, fortjusa, göra att någon
såge ut som en ko, mjölka fränwarande en annans ko, förtrolla
andras Por, om de haft samlag med Satan o. s. w. Kapten
Elin, broars trollredssitp Waktmiistare i Jonkopings hofratt länge
sorctviste, ar en wida bernktad Diana-dr)rkerska. Denna galenskap
spriddes wida ut öswer Sion-ige, men i Sodra Swerige ar ".Bla-
sullawäsender" listigast i minne, fullständigast kiindt och — det är
ingett ara att tilljuga sig —- beklagligcn mest rot.:dt.
Här galleri l9:de seklet, att tindtligen besegra hedendoms-
mörkret i folktron! Malte nu natten wara skamfaren och Christi
dag kommens
Blåknlla kallasi Bleking Iunafinkullen. Nagra weta,
att sammankomsterne ansägos ske på klippiitt Inngirnn mellan
Oland och Smaland. Dylika snnmankomster kallas Trollsalv
bat. as Angustinus ibbrjan af 5:te seklet. Apulejus ocl) Lucia-
nns hade sorut beskriswit enstaka trollqwinnor; men nit framstår
denna cnlt som en Mystiere, uti mycket erinrande om de Elenstnskc,
d. Mystcrier. J Bitikullasägnen spåra wi inivigningar, prof,
eder, inner ocb ett krig mot Christendotnen af den otiretydigaste,
art. sikels. forn dyrkades i de Elenf. Mysteriernas högre grader,
träffas stundom uthuggen på wärir berg, t. ex. iTosterydsocfen —
utan twifivcl metempsycbosens sinnebild — en lam, sorti ännu
krassas som en hemlighet hos "sloka Fruar". Se oftvan p. l7l.
Om Blåkullainysterierne woro de sornlwednitka statsmi»
sker-jemte, som efter Staternas öfwergättg till Citristendomen blef-
wo den lägre folkhopens, så gå anorne längre upp i tiden, ärr till
Grekland. Hierophanten i Eieusis uttalade alltid wtd mysteriernas
stut Konk, Om, Pans-. Sii uttala än i dag Bramsnerna nsid
slutet as deras religiösaq ceremonier, konselj-a, Cin, (oum), pan-
scha (Salverte HrtttLBrttensk.1:18(S). Matsligt ar, att E-
leusinska tnysterierne npvtogo 9 dagar. Ottt niotalcts wigt i Vit-
daeulten ar fornt troplt)st Trolisinörjan war linfwndiakentBla-
kitllarvasendet Eftir denna smorjelfe toljde rean Lueianus och
Ilvulejiis ha besirtsnrit de smorjetscr, som nyttjades i Grekland-
A staten, scoirn mysteriet-nr- upphört, wak tydligen attroackti en djup,
langioarig och drinnrik sömn, samt dernnder syner och Wiillllsitgix
kanslisk. Foga skal är att betwifla det dylika toerkande smörjelter
tverkligen funnos till, och säkert utgjorde deras beredning en stor
hemlighet. Man har pröfwat en smörjelse af örter, som iistven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
