Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10 Kap. Fornminnen utan tidräkning - 4 §. Hyperboreiska religionen - a) Modren: Latona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
400 Fornlnnen utar
lösa as smärtorna De blomster, som ha stygga namn, såsom djef-
wuleafbett o. d. ha warit mißtcinkta såsorn ingäeirde i horornas
Pharmaci. Herodot uppger, att Skytherne berusade sig genoin att
inandas ångan as ett slags hampsrb, sunt lades pli glödgade stenar-
Eii prest satt en natt hoH en qwinspersom som misstänktes att
dömmelsonsdagsaston afresa till Blåkullm Hiran hade smort sig
och insomntit fore hans ankomst. Htin såg blott hennes småug-
ningar under sömnen, som om hon flugit, med armarne. Om
morgonen bekände hon sitt brott och kunde ej bfwerlygas af presien
om sin oskuld. I Florens brände man, för att macka en genom
magisk smörjelse söfd qwinna, densamma med glödande jern, men
långe sörgafweå Hon delande sedan sin sard, men inblandade i
nöjenas beskrifnirrg berättelse otn desmiirtor horr erfarit, dä jernet
brände henne. Gaßendi utletade hemligheten om smörjelseberednim
gen, tillredde en smörjelse derefter, smorde dermed widskepliga per-
soner, omtalade för dem heroinas nöjen, enl. manliga traditionen,
och såg dem riktigt insomna. Uppwaknade försäkrade de sig wariti
Bläkiill.1. Salv. Il. 7. De, som egnat sig ät dyrkan af Gu-
darnes modes-, hörde, enl. nämnde förs, oupphörligt ljudet af
flojter och tambouriner, fågo Fartner ("smädjeflar") o. d. under
gladtiga dansar omsrväswa sig och njöto obeskrifliga nöjen. Mait
fanri en dylik smörja 1545 hos en Trollkarl och smorde dermed en
as raseri och sömnlöshet länge plägad qwinna. Hoa sos 36 tim-
mar och klagade då hon wacktes, att hon rycktes från wällustiga
omarrnningar. Detta roar Frejas sejd. Här iSwerige wißte man
mycket wal, att ock en qwinlig Satan fanns att besöka; Dcüm
malm-, Cybele, Sebelia, den Ephesitka Dirrna te. kallas hår-, som
wi namnt, Saraer farmor-. Likrvtil woro mans Bläkullaresor
sällsynta och följdes ej af bekännelser om otukt, såsom qwinnorna5·
Nu söker man deßir Päskkiirringarnes rus-nöjen genom ett afStaten
omhuldadt, af många prester sörswaradt surrogats intagande, som
heter Alkobol och deras ar folksed,i1tt taga ett rus samma dag kreatu-
ren först slappas rvall (Wallborg5meßan), farande man så i rusets
yrsel dit man marker sig ej langre kunna komma genom kraften af
sin hedna tro. Ehurn Eddorne, under striiirvandet att framstäl-
la en Odinsreligion, som antages ha roarit dm förchrsjstliga tron
ser hela germaniskt-skandinaviska stammen, knappt kunna sägas ha
yttrat något orn deßli resor till Blakulla, denna Diana,som werl-
dens tredjedel dyrkad-e, så meta solksäanerne i hela Europa rättmer
ket härom- Dansar hit hållits vii Blocksberg eller Venusberg,
en Hartzbergsklippa, likaledes-i Thüringen, i Schwaben (Schwarlz-
rvald), i Westphalen nara Eorvei (Kisterber·g), på Bareo i Ferra-
rara, på Paterno i Bologna, nr. fl. uti Italien, på Pyi de Dome
i Frankrike, p.i Cirniegolass fjäll i Spanien, på heden i Baraona,
på sanden i Sevillri tr. ’) alldeles under samma föreställningar,
«) lär Schartau pli Fogdarp hade hört Spaujorer omtala Blainllaresorne
liksom de har r landet beskrifivrie.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
