Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10 Kap. Fornminnen utan tidräkning - 4 §. Hyperboreiska religionen - a) Modren: Latona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
402 · Fornminnen utan
Wid Tungris — Troja minor -·— (i denna trakt hade Tacitus wi-
stats) synes insskeppet haft siir gernranifka utgångspunkt. Det
beter i Ariels-fots ii fes Jeremia-te de lirads-rem (i Calle-oftare ric-
(-7»-a»-’7«e-s Bciges Meri-cha- v(-l. 2 p. 721): "under ?lleratider,
som mar Biskop i 6 är i Leiden och afsattes i Conciliet i Pisa
1135, blef der ett till hednisk religion hörande skepp (pi-oeligiusa
sen dremnnica Ii:ivis), forn stödde fig på hjul och fraindrefs ge-
nom tiollkraft af onda andar, med rep framdraget till Los—Castre1nt
i Tunaris, till hwilket hivatje kön nalkades af inre kraft och dress
att lioppii (pe·i latin: tis(«pneljas-e, utmärkande Pythias rörelser på tre-
foten) och dansa, aswen oklnddr. Dit lupo qrvinnor , tidigt springande nr
sina sängar, när fagdei skepp gaf klang af cithrans och andra in-
strumentets ljud." J Reniulli Ciirunicon, deraf utdrag träffas i
J. Grim-tiks D. M. p. 159, har en dylik fest fkillratH, fom hål-
lits 1133. Dek sig-mm lse"ei-·s, som Tacitus kallar liar-msk
beskrifs forn ett skepp. (He1r derifrån detta namn ingått i kyrkli-
gei architekturenå terniinolögi?) J detta skepp satt ettsimnlmvmn
malisemrmit sz«"««««««. Hwatt fordonet 1’«) drogs fram, ström-
made folkstaror af begge könen till, för att följa tiiget. Wid må-
nans uppgång startade hopar af qivinnor utan all qrvinlig blyg-
sel, hörande bullret af detta upplag, ur sina sängar, somliga half-
nakna och firade högtiden ända till midnatten med högljudda fan-
ger af hednifka qidiiden, dansande kring skeppet. Wid ankomsten
till byar, (stader) öopiiadses portarne och befolkningen lopp tåget
till mötes. Sjelfnia Hr. GiHlebert, Advocatus i det Tyska Ab-
botsdöniet, deltog i högtiden. Annu 1530 Utfastes iTyskland plikt
försdekii, som bewistade deß skeppsfesten J. Grinnn twiflar ej på,
att den Isisfest, Tacitus omror fåfoiii införd i Germanien, här
warit i fråga. J Nomarnes kalendarium betecknas-sill Non. Mart.
(:·) Martii) med namnet Amager-»- lsk·eir’s. (P.i Alexandrinfka mynt
ser man Jsis utbredande ett segel, femte en si)rl)ai).
J samma Germanien, der Tacitiis fann Tanfanæt)ögst namn-
kunniga teinvel, möter denne Belgiske Procoiisirl en eult, hivar-s
hufwudort lifiviil förlägges pli en ö i Oceaneii ofivan Germanien.
Eli hivar måste i den fest, han tillaager denna kult, se urtypen till
de fester, som ännu hollos 1133 och 1135. Wi böra dock wid
Taciti beskrifningar af samma ciilt under flera namn, blott erinra
oß hans yttrande: "en del af Swewerne offra afwen åt Jsis.
Huru oci) hwarifrän denna främmande religion inkommit, har jag
föga fattat Unn-rim cmnpisri).« Heitt ger sig neml. ej ltt for
en lärd Antiqtvarier od) Mythosoph. H.in har antecknat hivad han
af olika personer hört om samma eller olika saker. Sedan hon
slutat framställningen af Aostas Orma- sm , der fasta landet mest sträck-
«) Äl· fjelfllle Jljggel«-k-7atlts tvagn, som framföres uti-Indien med den nie-
derstnggtiga asgurens bild, ej en qrvarlefwa af en iii-aldrig ritno, besiag-
tad med gnis-C!,)l«ele-Nerthns-Frejohnstrnioagnen tta NeitlUY
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
